Foto: Freepik
Årets ekonomipris till Robert E. Hall och Michael Woodford har väckt debatt om hur regeringar och centralbanker hanterar kriser. Flera internationella analyser pekar på motsägelser i den förda politiken och på brister i de prisbelönta teorierna.
Vad belönas Hall och Woodford för?
Priset går till de två amerikanerna "för de mikroekonomiska grunderna för makroekonomisk stabilisering". Hall är verksam vid Stanford University och Woodford vid Columbia University, skriver El País.
Den svenska akademin lyfter fram att deras modeller gör det möjligt för väl samordnade finans- och penningpolitiska åtgärder att dämpa konjunktursvängningarna. Modellerna bygger på hur miljontals hushåll och företag fattar beslut med blicken mot framtiden.
Woodfords bok Interest and Prices från 2003 beskrivs av El País som det nykeynesianska ramverk som i princip alla centralbanker använder i dag. Enligt det ramverket verkar penningpolitiken främst genom förväntningar.
Ett "obekvämt" pris för regeringar
Priset är obekvämt eftersom forskningen inte ger stöd för obegränsade offentliga utgifter, skriver Francisco Rodríguez i El Mundo. Han menar att Woodfords forskning visar att varje offentligt spenderad euro ofta ger mindre effekt än väntat.
Rodríguez hävdar att regeringar ändå använder kriser som skäl att låna mer, som om "stormen aldrig tar slut". Han skriver också att prisstabilitet kräver en finanspolitik som är förenlig med penningpolitiken.
Teorierna har kritiserats
Modellerna har sina brister, skriver El País Santiago Carbó. De förutsåg inte finanskrisen 2008, tog liten hänsyn till finanssystemet och har haft svårt att förklara den senaste tidens inflation.
Kritiken har enligt Carbó bidragit till att förbättra ramverket snarare än att ersätta det. Modellerna är fortfarande viktiga verktyg för centralbankerna.
Politisk ironi kring Fed
Priset rymmer en politisk ironi, skriver DI:s Nils Åkesson. Det belönar forskning om vikten av öppenhet och förutsägbarhet hos centralbanker, medan den Trumputsedde Fed-chefen Kevin Warsh vill kommunicera mindre.
Betoningen på hushållens och företagens förväntningar går enligt Åkesson stick i stäv med Feds senaste kursändring. Motsättningen gör priset till "penningpolitiskt sprängstoff", skriver han.
