Ett år efter "befrielsedagen": få tecken på att Trumps tullar fungerar
Foto: Freepik
Ett år efter att Donald Trump inledde sitt globala tullkrig finns lite som tyder på att strategin gett önskat resultat. Kostnaderna har landat hos amerikanska konsumenter, inte hos utländska exportörer.
Tullarna har höjt priserna i USA, inte pressat exportörerna
Den 2 april 2025 lanserade Trump det som administrationen kallade "befrielsedagen", en bred serie tullar riktade mot både konkurrentländer och nära allierade. Målet var bland annat att tvinga fram lägre priser från utländska exportörer och flytta produktion till USA.
Så har det inte gått. Enligt DI:s analytiker Nils Åkesson har exportörer till USA inte tvingats sänka sina priser.
– Tullarna har i stället dykt upp på amerikanska prislappar, skriver Åkesson.
Statens tullintäkter har visserligen ökat, men intäkternas framtid är osäker. USA:s högsta domstol har tvingat Vita huset att göra om delar av processen, vilket sätter ett frågetecken kring hur hållbara intäkterna är på sikt.
Handeln med Kina minskar, men smiter ut genom bakdörren
Ett av de uttalade målen var att minska USA:s beroende av kinesiska varor. På den punkten syns en viss effekt: den direkta handeln med Kina har minskat. Men handeln har i stället ökat med länder som själva köper kinesiska komponenter och sedan exporterar färdiga produkter till USA, vilket i praktiken urholkar tullens syfte.
Financial Times-skribenten Alan Beattie konstaterar att tullarna visserligen skakat om världshandeln, men att de i övrigt inte levt upp till löftena. Han jämför Trumps linje med USA:s protektionism under 1970-talet och pekar på en avgörande skillnad: Richard Nixon backade och återvände till regelbaserad frihandel, medan Trump borrar ner klackarna och föredrar bilaterala uppgörelser framför multilaterala ramverk.
– Det hör inte till vanligheterna att historiker ser tillbaka på Nixons presidentskap med nostalgi, men hans eftermäle framstår som en guldålder av multilateral öppenhet jämfört med Trumps destruktiva ekonomiska nationalism, skriver Beattie i Financial Times.
Jämförelsen är talande. Nixon-eran förknippas annars med Watergate och politisk skandal, men i handelspolitiskt hänseende pekar alltså bedömare på den som ett mer ansvarsfullt kapitel än det pågående.
Frågan är om administrationen förändrar kursen under det kommande året, eller om de bilaterala förhandlingar Trump föredrar faktiskt levererar de ekonomiska resultat som de multilaterala tullarna hittills inte gjort.