IMF: EU-länder har inte lärt sig av energikrisen 2022

Två tredjedelar av stöden är generella

IMF:s kritik handlar om hur EU-länder utformar sänkta bränsleskatter och annat energistöd. Enligt fonden har två tredjedelar av stöden hittills varit generella, det vill säga tillgängliga för alla medborgare, i stället för riktade till låginkomsthushåll och andra utsatta grupper.

Det är ett kostsamt upplägg, enligt Alfred Kammer, som är chef för IMF:s Europaavdelning.

– Generella stöd är ett mycket dyrt sätt att använda skattepengar, särskilt när det finns andra behov, säger han i en intervju med Financial Times.

Breda stöd riskerar också att snedvrida energimarknaden genom att hålla prisnivåer konstlat låga, vilket kan motverka energieffektivisering och omställning till förnybar energi.

Statsfinanserna tyngs när stöden är svåra att avveckla

Utöver den direkta kostnaden lyfter IMF fram ett strukturellt problem med generella stöd. De är politiskt svåra att ta bort när de väl är på plats, vilket riskerar att belasta statsbudgetarna under lång tid, inte minst om en ny energikris uppstår.

Alfred Kammer är tydlig med att EU-länderna borde ha dragit lärdom av 2022 års kris, då energipriserna sköt i höjden efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och många regeringar snabbt införde breda subventioner.

– Det är tydligt att regeringarna inte har dragit lärdom av energikrisen från 2022, säger Kammer till FT.

Riktade stöd, som riktar sig direkt till hushåll med låga inkomster eller särskilt hög energiförbrukning i förhållande till ekonomin, är enligt IMF både mer träffsäkra och mer kostnadseffektiva. De minimerar också risken för negativa marknadseffekter.

IMF:s kritik kommer i ett läge där flera EU-länder fortsatt brottas med höga energikostnader och där trycket på regeringarna att hålla nere hushållens utgifter förblir politiskt starkt.