Industriarbetsgivarna: Fackens krav på 3,9 procent är "utmanande högt"

Enligt Widolf innebär kravet betydande kostnadsökningar i ett läge där svensk industri behöver kostnadskontroll. Det framgår av ett pressmeddelande från Industriarbetsgivarna.

Hur motiverar arbetsgivarna sin kritik?

Arbetsgivarna pekar på att jobb försvunnit i branschen och att konkurrensen hårdnat. Närmare 6 000 jobb har försvunnit inom industrin det senaste året, varav 1 600 inom skogsindustrin, enligt Widolf.

– Alltför höga löneökningar riskerar att ytterligare försvaga konkurrenskraften och leda till ytterligare neddragningar, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Han menar att takten i lönehöjningarna tydligt behöver växlas ned. Kostnadsutvecklingen kan enligt honom inte vara betydligt högre än i konkurrentländerna.

Vilken konkurrens står industrin inför?

Widolf beskriver konkurrensen som allt hårdare, inte minst från Kina. Både Sverige och Europa befinner sig enligt honom i ett allvarligt läge.

– Inom basindustrin ser vi konsekvenserna av den hårdnande konkurrensen. Stålindustrin, massa- och pappersindustrin och sågverken pressas av global överkapacitet, högt kostnadstryck på grund av råvaruförsörjningen och hård prispress på världsmarknaden, säger Per Widolf.

Nej till arbetstidsförkortning

Facken inom industrin har även krav på arbetstidsförkortning i sin avtalsplattform. Widolf avvisar det.

– Arbetstidsförkortning är tillväxthämmande. Bland våra företag finns inga förutsättningar för kortare arbetstidsmått, säger Per Widolf.

Facken: industrin har råd

Företrädare för Facken inom industrin skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att svensk industri går starkt och att tillväxten ökar, trots omvärlden. Enligt dem har företagen råd med högre reallöner och kortare arbetstid. De skriver att facken är beredda att ta sitt ansvar i förhandlingarna och frågar om arbetsgivarna är det.

Widolf lyfter å sin sida Industriavtalet, som enligt honom tjänat Sverige väl i snart trettio år. Det viktigaste är att förhandlingarna följer dess syfte, att främja industrins internationella konkurrenskraft.

– Med rätt fokus kan Industriavtalet fortsätta bidra till stabilitet och motståndskraft i svensk ekonomi, säger Per Widolf.