Inflationen föll till 1,6 procent i mars, långt under analytikernas prognos

Krigets effekter syntes knappt i priserna

Ekonomerna hade räknat med att Irankrigets påverkan på bränslepriser skulle driva upp inflationen markant. Så skedde inte. KPIF-inflationen sjönk i stället från 1,7 procent i februari till 1,6 procent i mars, och den underliggande inflationen, där energipriser räknats bort, föll från 1,4 till 1,1 procent.

– Dagens siffror är en påminnelse om att inflationstrycket i Sverige var lågt innan kriget i Iran bröt ut. Och det beror på att kronan har stärkts de senaste åren, i kombination med att det inhemska kostnadstrycket är måttligt, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, till TT.

Livsmedel och alkoholfria drycker sjönk 1,0 procent jämfört med februari, och priserna på boende, el och gas föll med 3,1 procent under samma period. Transportkostnaderna gick däremot upp. Enligt SCB:s prisstatistiker Caroline Neander var det matpriserna och tjänsteinflationen som överraskade mest på nedsidan.

Riksbanken får utrymme att avvakta

Beskedet välkomnades brett bland ekonomer, som ser lägre tryck på Riksbanken att höja styrräntan från dagens 1,75 procent.

– Riksbanken har gott om utrymme att avvakta, säger Isaksson om sannolikheten för räntehöjningar i år.

Hans huvudscenario är att Riksbanken kan hålla räntan stilla så länge ECB inte genomför en serie höjningar. En enstaka höjning från ECB bedömer han som hanterbar, men flera höjningar riskerar att försvaga kronan och tvinga Riksbanken att följa efter.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist beskriver inflationsbeskedet som en positiv chock och skriver på X att ränteduvan fått ny luft under vingarna, med en hänvisning till möjliga räntesänkningar framöver.

Felicia Schön, sparekonom på Avanza, delar lättnaden men manar till försiktighet.

– Min tro och förhoppning är att Riksbanken ser igenom den tillfälliga utbudsstörningen som driver upp oljepriserna. Då bör räntehöjningarna utebli eller bli endast marginellt högre, de ska mycket till för att räntorna ska upp på samma nivåer som 2024, säger hon till Aftonbladet.

Carl-Henrik Söderberg, sparekonom på Nordnet, håller med om att trycket på Riksbanken minskar, men påpekar att energiprisernas fulla effekt kan komma att synas i kommande månaders siffror.

– Inflationsspöket låter vänta på sig. Räntehöjningar i dagens bräckliga konjunkturåterhämtning hade inte varit bra, säger han.

Isaksson lyfter även ett mer optimistiskt scenario: om konflikten i Iran avtar inom kort kan råvarupriser falla tillbaka, om än inte till förkrigs­nivåer. Riksbankens nästa räntebesked väntas bli vägledande för hur länge den låga styrräntan kan bestå.