Inflationen sjönk oväntat till 1,6 procent i mars, experter ser utrymme för Riksbanken att avvakta

Långt under prognoserna, trots kriget i Iran

Utfallet kom som en överraskning på marknaden. Analytiker hade förväntat sig ett inflationstryck som speglade oron kring Irankriget och ett stängt Hormuzsund, men siffrorna visade något annat.

– Dagens siffror är en påminnelse om att inflationstrycket i Sverige var lågt innan kriget i Iran bröt ut. Och det beror på att kronan har stärkts de senaste åren, i kombination med att det inhemska kostnadstrycket är måttligt, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, till TT.

Den underliggande inflationen, där även energipriser rensats bort, sjönk till 1,1 procent från 1,4 procent i februari. Riksbankens inflationsmål ligger på 2,0 procent i KPIF.

Matpriserna föll 1,0 procent i mars jämfört med februari, vilket innebär noll i prisförändring på årsbasis. Bostadskostnader, el och bränslen sjönk med 3,1 procent mot föregående månad. Transportkostnaderna steg, men räckte inte för att väga upp nedgångarna i andra kategorier.

– En sån sak som överraskade här var ju matpriserna. De var lägre än väntat. Sedan var ju även tjänsteinflationen lägre än vad vi hade räknat med, säger Isaksson.

Riksbanken behöver inte höja räntan, om ECB håller sig lugnt

Siffrorna ger Riksbanken handlingsfrihet. Med styrräntan på 1,75 procent och inflationen under målet ser experter inget skäl till räntehöjning under 2026, så länge omvärlden inte tvingar fram ett annat beslut.

– Riksbanken har gott om utrymme att avvakta, säger Isaksson.

Amanda Sundström, valuta- och räntestrateg på SEB, delar den bedömningen och konstaterar att inga tydliga krigseffekter syntes i marsutfallet.

– Sådana här låga tal visar att Sverige har en väldigt god utgångspunkt, där man har råd att avvakta med att höja räntan. På så sätt kan man minska de negativa effekterna på arbetslöshet och tillväxt, säger hon till Dagens Industri.

Isakssons huvudscenario är att Riksbanken kan hålla räntan oförändrad så länge Europeiska centralbanken, ECB, inte genomför en serie höjningar. En enstaka höjning från ECB bedömer han som hanterbar, men flera i rad riskerar att försvaga kronan och därmed pressa upp svenska importpriser.

– Om ECB skulle höja många gånger så finns det ju en sannolikhet för att kronan försvagas på kort sikt och att Riksbanken därför också måste höja räntan, säger Isaksson till TT.

Geopolitiken kvarstår som den stora osäkerhetsfaktorn. Isaksson påpekar att varje dag som Hormuzsundet är stängt för civila fartyg ökar risken för ett globalt pristryck uppåt som även drabbar svenska hushåll. Han ser dock ett positivt scenario om konflikten avtar, vilket skulle kunna pressa ner råvarupriserna igen, om än inte till nivåerna före kriget. Riksbankens nästa penningpolitiska möte väntas ge mer vägledning om hur direktionen värderar de geopolitiska riskerna mot bakgrund av det oväntat låga inflationsutfallet.