Foto: Freepik
KPIF-inflationen sjönk från 1,5 till 1,1 procent i oktober, visar preliminära siffror från SCB. Dagen efter Riksbankens räntehöjning ifrågasätter flera ekonomer om åtstramningen var nödvändig.
Hur mycket sjönk inflationen?
KPIF-inflationen föll till 1,1 procent i oktober, från 1,5 procent i september. Siffran är preliminär och publicerades av SCB den 5 november. Marknaden hade väntat sig en nedgång, men inte lika stor. Snittprognosen bland analytiker låg på 1,4 procent, enligt Bloomberg.
KPI-inflationen sjönk från 1,1 till 0,9 procent. Månadsförändringen för både KPI och KPIF var 0,0 procent.
Exklusive energi föll KPIF-inflationen från 0,5 till 0,1 procent. Månadsförändringen för det måttet var -0,2 procent.
– Preliminära beräkningar visar en dämpad inflationstakt i oktober, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.
SCB publicerar definitiva siffror den 12 november. KPIF är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken.
Varför kritiseras räntehöjningen?
Kritikerna menar att Riksbanken började strama åt för tidigt. Dagen innan hade banken höjt styrräntan från 1,75 till 2,00 procent.
Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, anser att siffran visar att inflationen ligger långt under målet.
– Det är väldigt viktigt att Riksbanken använder sitt vapen när det behövs för att säkra inflationsmålet men i dag har vi fått en siffra som visar att vi ligger långt under målet, säger han till TT.
Hållö betonar att hushållen behöver mer återhämtning och att de inte bör strypas med alltför snabba räntehöjningar.
Håkan Regnér, chefsekonom på Saco, anser att Riksbanken borde ha haft mer is i magen. Han pekar bland annat på att arbetsmarknaden ännu inte visar en starkt förbättrad situation.
Var räntehöjningen befogad?
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson menar att höjningen var befogad. Han räknar med att inflationen stiger framöver.
– Mycket talar för att inflationen stiger framöver. Kronan har försvagats i år och energipriserna har stigit och det ser ut att fortsätta stiga, i alla fall när det gäller elpriser här framöver. Och svensk ekonomi går ju bra, säger han.
Isaksson ser ytterligare en räntehöjning framför sig, men inte vid decembermötet utan nästa år.
Vad händer med kommande höjningar?
Amanda Sundström, räntestrateg på SEB, uppger att man inte ska dra för stora växlar av en enskild siffra. Hon konstaterar att utfallet var betydligt lägre än väntat.
– Det här är betydligt lägre än vad vi väntat och det belyser ju det faktum att Sverige har betydligt lägre inflation än vad många andra länder har.
Enligt Sundström kan nästa räntehöjning dröja något längre.
– Och att det kanske bara blir en till höjning, snarare än två, säger hon.
Riksbankens senaste prognos pekade på två till tre räntehöjningar framöver. Banken signalerade också stigande inflation, bland annat om de tillfälliga skattesänkningarna på drivmedel och mat försvinner.