Utvecklingsländernas skulder nådde rekordhöga 9 400 miljarder dollar 2025

Ökningen är den snabbaste sedan 2021 och ungefär fyra gånger så stor som genomsnittet för 2022 till 2024, enligt rapporten.

Vad drev skuldökningen?

Privata långivare stod för en stor del av ökningen. Utfärdandet av obligationer från offentliga aktörer steg med nästan 35 procent till 251 miljarder dollar, den högsta nivån på fem år, när marknaderna öppnades för många utvecklingsländer.

Skulderna växte snabbast bland de mest utsatta länderna. I de länder som kan få förmånliga lån från Världsbankens biståndsfond IDA ökade de med 8,1 procent till 1 300 miljarder dollar.

Många regeringar gav ut nya obligationer för att lösa in lån som förföll. Det jämnade ut betalningsprofilerna utan att skuldstocken minskade nämnvärt, ofta till högre ränta.

Hur höga är räntorna för de fattigaste länderna?

De IDA-berättigade länderna betalade i genomsnitt 8,2 procent på nya åtaganden till privata långivare 2025. Det är den högsta nivån sedan 1989. På nya obligationer var räntan 9,4 procent.

Skillnaden mellan räntan till officiella och privata långivare ökade från 3,4 procentenheter 2016 till 5,5 procentenheter 2025. Länder som bara kan låna på marknadsmässiga villkor hos Världsbankens IBRD betalade i snitt 5,5 procent på nya obligationer, ned från 5,8 procent året före.

Som exempel på nya lån lyfter banken, enligt The Guardian, Laos med 11,5 procent, Republiken Kongo med 13,88 procent och Kenya med 9,2 procent.

Hur påverkas utvecklingen?

Låg- och medelinkomstländerna betalade 1 400 miljarder dollar i amorteringar och räntor 2025. Det är en ökning med 1,9 procent och det femte året i rad med högre betalningar. Betalningarna till obligationsinnehavare steg till 363 miljarder dollar.

– Återkomsten av privat utlåning till låg- och medelinkomstländer är välkommen, men länderna lånar mer, betalar mer och lämnar i många fall mindre till långsiktig utveckling, säger Haishan Fu, chefsstatistiker och chef för utvecklingsdata vid Världsbanksgruppen.

Rapporten visar också att globala chocker påverkade tillgången på mat mer i högt skuldsatta länder. Skuldbördan kan enligt rapporten vara nära kopplad till att en hälsosam kost blir svårare att ha råd med under perioder av global stress.

Fortsatt hög upplåning 2026

Preliminära uppgifter för 2026 visar fortsatt efterfrågan på internationell obligationsfinansiering trots de höga kostnaderna. I mitten av augusti hade fler än tio länder redan överskridit hela 2025 års emissioner.

Storbritannien förbereder under sitt G20-ordförandeskap nästa år en ny satsning på skuldfrågan, skriver The Guardian. Utrikesminister Ed Miliband presenterade i oktober planer på en "ny deal" för högt skuldsatta länder vid IMF:s årsmöte i Bangkok.