Krisoron får européer att hamstra kontanter hemma

Krismedvetenheten bakom trenden

Europas invånare förbereder sig i allt högre grad för samhällskriser genom att lagra kontanter. Kopplingen mellan krisberedskap och kontanthamstring lyfts fram av Europeiska centralbankens chefekonom Philip Lane, som pekar på ett tydligt mönster i hur européer hanterar osäkerhet.

Skogsbränder, krigsoro och cyberattacker mot betalsystem har alla bidragit till att fler väljer att ha fysiska pengar tillgängliga, enligt Lane. Digitala betalningar kan slås ut vid strömavbrott eller it-angrepp, vilket gör kontanter till ett säkerhetsnät som många nu prioriterar.

– Vi ser att människor håller fler sedlar även när de använder dem mer sällan, säger Philip Lane, chefekonom på Europeiska centralbanken, till The Guardian.

Flera länder uppmanar medborgarna att förbereda sig

En rad europeiska länder har tagit steget att officiellt uppmana sina medborgare att ha kontanter hemma. Sverige, Österrike, Tyskland och Nederländerna är exempel på länder som inkluderar kontanter i sina krisberedskapsråd.

I Sverige är rekommendationen att hushåll ska klara sig självständigt i minst 72 timmar vid en kris, och kontanter ingår i den listan över förnödenheter som myndigheter råder privatpersoner att ha tillgängliga. Liknande budskap sprids i övriga delar av Europa i takt med att geopolitiska spänningar och klimatrelaterade extremhändelser ökar.

Trenden innebär en paradox för det moderna betalningslandskapet: digitaliseringen av transaktioner fortsätter, men efterfrågan på fysiska sedlar minskar inte i motsvarande takt. Centralbanker och myndigheter följer utvecklingen noga, och frågan om kontanternas roll i framtidens krisberedskap väntas bli alltmer central i den ekonomisk-politiska debatten.