Trump hotar med ekonomiskt krig mot Iran, men tre nyckelpartners kan vara svåra att nå

Kina har byggt sig fritt från amerikanskt beroende

Kina är den enskilt största köparen av iransk olja och utgör därmed kärnan i Irans exportintäkter. Landet har aktivt byggt upp fristående oljeraffinaderier som minskar exponeringen mot amerikanska mellanhänder, vilket gör det svårare för Washington att utöva ekonomisk press via det finansiella systemet.

Kinas strategi innebär att sanktionshot som förutsätter kontroll över dollartransaktioner eller västerländska banker får begränsad effekt. Peking har dessutom historiskt avvisat amerikanska unilaterala sanktioner mot Iran som illegitima.

Förenade Arabemiraten har redan agerat

Förenade Arabemiraten, som länge fungerat som en central handelshubb för varor till och från Iran, meddelade i veckan att alla transaktioner med Iran stoppas. Det är en markant förändring, eftersom landets handel med Iran redan reducerats kraftigt sedan krigets inledning.

Emiratens beslut kan tolkas som en anpassning till det ökade amerikanska trycket, och landet är i det avseendet det av de tre som tydligast rört sig i Trumps riktning.

Turkiet visar ingen vilja att backa

Turkiet sticker ut bland Irans handelspartners. Enligt Reuters har handeln mellan länderna fortsatt utan avbrott, och landet har inte signalerat någon avsikt att minska den.

Turkiet är Natomedlem men har upprepade gånger agerat självständigt gentemot amerikanska sanktionsregimer, bland annat under tidigare Iranrestriktioner. Det gör Ankara till ett av de svåraste fallen för Trump-administrationen att hantera utan att riskera en bredare diplomatisk konflikt inom alliansen.

Hur långt USA är berett att gå mot länder som Kina och Turkiet, och vilka konkreta åtgärder som följer på Trumps hot, återstår att se i de kommande veckornas förhandlingar.