Kritik mot regeringen: Drivmedelsskatten ökar risken för ransonering

Skattesänkning eldar på efterfrågan

Om en vecka träder den sänkta drivmedelsskatten i kraft. Enligt Dagens Industris kommentator Viktor Munkhammar stimulerar detta efterfrågan på drivmedel, vilket i sin tur ökar risken för den ransonering som statsministern själv varnar för.

– Regeringens egen politik gör det därför mer sannolikt att statsministerns farhågor blir verklighet, skriver Munkhammar.

Munkhammar föreslår i stället direkta utbetalningar till hushållen motsvarande skattesänkningen, så att konsumenterna själva avgör hur pengarna ska användas, snarare än att styrningen sker via priset på drivmedel.

Regeringen hade "svårt att förklara" sin linje

Även Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud pekar på motsägelsen. Han konstaterar att skattesänkningarna kan skynda på behovet av ransonering, något regeringen uppenbart hade svårt att förklara på pressträffen.

Statsministerns huvudbudskap var att inskärpa allvaret i att Irankriget kan få större och mer varaktiga konsekvenser för svenska hushåll än vad som tidigare förutspåtts. Kristersson lyfte fram risken för störningar i energiförsörjningen som ett av de mer påtagliga hoten mot svensk ekonomi.

I den extraprognos som regeringen presenterar i maj väntas tillväxtutsikterna revideras ned kraftigt. Sverige bedöms dock inte behöva göra lika dramatiska justeringar som Tyskland, som på onsdagen halverade sin BNP-tillväxtprognos.

– Men det kommer att bli en kraftig justering, säger Knut Kainz Rognerud.

Hur stor den justeringen blir, och om ransoneringsfrågan återkommer i prognosen, avgörs när regeringen presenterar sin uppdaterade bedömning i maj.