Nya bolåneregler sänker kontantinsatsen till 10 procent – Norge-effekten oroar ekonomer
Foto: Freepik
Från och med den 1 april ändras spelreglerna på den svenska bostadsmarknaden. Det skärpta amorteringskravet skrotas och bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket halverar kontantinsatsen för många köpare.
Så påverkas din privatekonomi
De två förändringarna är konkreta. Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent av bostadens värde. Samtidigt tas det skärpta amorteringskravet, den extra procentenheten för lån som överstiger 4,5 gånger hushållets årsinkomst, bort.
Ekonomiskt innebär det märkbara skillnader varje månad, enligt beräkningar från SEB. Den som har ett lån på två miljoner kronor och amorterar ner från 3 till 2 procent sparar 1 667 kronor i månaden. Vid ett lån på fyra miljoner kronor rör det sig om 3 333 kronor.
Syftet är att öka rörligheten på bostadsmarknaden och göra det lättare för förstagångsköpare att ta sig in. Mindre kontantinsats och lägre amorteringskrav ska tillsammans sänka trösklarna.
En sak begränsas dock i och med de nya reglerna: möjligheten att utöka sitt bolån. Den som vill ta ett tilläggslån för renovering eller installation av värmepump möter en sänkt maximal belåningsgrad på 80 procent. Omvärdering av bostaden tillåts dessutom bara en gång vart femte år, med undantag för betydande renoveringar.
Norges erfarenhet väcker frågor
Norge har redan testat liknande förändringar, och effekten var tydlig. Bostadspriserna steg med drygt tre procent inom loppet av några månader, rapporterar TT. Det är den utvecklingen svenska ekonomer nu befarar upprepas här.
Kritiken handlar framför allt om att reglerna riskerar att driva upp priserna på just de mindre lägenheter som förstagångsköpare efterfrågar, vilket underminerar det uttalade syftet. Konjunkturinstitutet har lyft farhågan att ett högre bolånetak kan leda till att unga hamnar med större lån än tillgångar om priserna dämpas eller faller.
– Den här förändringen kan i förlängningen få motsatt effekt, säger Pia Tverin, bolånechef på Nordea, enligt Dagens industri.
Nordeas bolånechef är inte ensam om skepsisen. Flera ekonomer har beskrivit förändringen som kontraproduktiv, just eftersom den riskerar att pressa upp priserna i det segment där köpkraften är svagast.
Hur stor prisuppgång Sverige faktiskt får vänta sig beror på hur marknaden reagerar under de närmaste månaderna efter att reglerna träder i kraft den 1 april.
