Oväntat låg inflation trots Irankriget, men experter varnar för fördröjd effekt
Foto: Freepik
Trots att ett liter diesel blivit sju kronor dyrare sedan kriget i Mellanöstern bröt ut steg den svenska inflationen bara marginellt i mars, visar nya siffror från SCB. Analytiker bedömer att läget är bättre än när Ryssland invaderade Ukraina, men att prispressen kan slå igenom senare.
SCB:s preliminära inflationsdata för mars visade att KPI steg från 0,5 till 0,6 procent, långt under analytikernas prognoser. Riksbankens eget målindex KPIF sjönk till och med, från 1,7 till 1,6 procent, alltså under tvåprocentsmålet. Det är den lägsta takten sedan sommaren 2021, enligt Dagens Industri.
Kriget inleddes den 28 februari när USA och Israel genomförde sina första bombningar mot Iran, vilket fick olje- och gaspriserna att skjuta i höjden globalt.
Kronan och billiga råvaror dämpar krigseffekten
Två motverkande krafter sliter i den svenska inflationen just nu. Å ena sidan driver de stigande bränslepriserna upp kostnaderna. Å andra sidan har kronan stärkts och råvarupriserna globalt fallit det senaste halvåret, vilket pressar ned inflationen.
Enligt DN:s Carl Johan von Seth har krigseffekten ännu inte varit tillräckligt kraftig för att bryta det övergripande mönstret av låg inflation. Utgångsläget skiljer sig markant från situationen 2022.
– Då hade vi en inflation på 4 procent redan före krigsutbrottet. Inflationen steg sedan till 6 procent första månaden, skriver von Seth i Dagens Nyheter.
I dag är inflationen alltså en bra bit lägre vid krigets utbrott, vilket ger både hushåll och Riksbank ett större buffertutrymme.
Riksbanken kan avvakta, men räntehöjningar utesluts inte
DI:s analytiker Viktor Munkhammar bedömer att krigseffekten på priserna kommer slå igenom förr eller senare. Energikomponenten och dyrare transporter väntas leta sig in i inflationssiffrorna med viss fördröjning.
– Den svenska centralbanken kan kosta på sig att vänta och se ett tag till, skriver Munkhammar i Dagens Industri.
Finansmarknader och en del bedömare räknar med att Riksbankschefen Erik Thedéen och hans kollegor ändå tvingas höja styrräntan ett par gånger senare i år för att möta stigande inflation. Munkhammar konstaterar att en räntesänkning troligen hade legat nära om det inte vore för Irankriget.
Hur det faktiskt utvecklas beror i hög grad på krigets förlopp. Om konflikten avslutas snabbt och Irans strypgrepp på Hormuzsundet lättar kan den globala kostnadssmällen bli relativt begränsad. Om kriget fortsätter är riskerna för energiförsörjning, livsmedelspriser och industri betydande, påpekar von Seth. Det hotet hänger fortfarande över världsekonomin.
