Putins löneökningar har blivit en fälla för ryska företag

Krigsekonomin skapade en ohållbar lönespiral

När Ryssland trappade upp sin fullskaliga invasion av Ukraina pressades arbetsmarknaden hårt. Hundratusentals män mobiliserades eller lockades till fronten med höga soldatlöner, vilket skapade akut arbetskraftsbrist i den civila ekonomin.

För att behålla personal tvingades ryska företag höja lönerna kraftigt. Kreml välkomnade utvecklingen, eftersom stigande köpkraft bland befolkningen hjälpte till att dölja krigets ekonomiska kostnader och hålla konsumtionen uppe.

Lönekostnaderna tär nu på företagens marginaler

Det som kortsiktigt stabiliserade ekonomin har enligt uppgifter från Omni nu blivit en strukturell belastning. Ryska företag brottas med lönekostnader som vuxit snabbare än produktiviteten, samtidigt som höga räntor, västliga sanktioner och störda leveranskedjor pressar marginalerna från flera håll.

Centralbanken i Moskva har hållit styrräntan på extremt höga nivåer för att bekämpa inflationen, vilket gör det dyrt att låna för att finansiera just de lönekostnader som nu tynger balansräkningarna.

Situationen skapar en klassisk lönefälla: företagen kan varken sänka lönerna utan att förlora personal till militären eller konkurrenter, eller fortsätta höja dem utan att riskera förlust.

Kreml har begränsade verktyg att lösa problemet

Den ryska staten har hittills prioriterat krigsproduktion och militära utgifter framför att stabilisera den civila arbetsmarknaden. Försvars- och vapenindustrin konkurrerar aktivt om samma arbetskraft som övrig tillverkningsindustri, handel och tjänstesektorn, vilket håller lönerna höga även utan statliga ingripanden.

Så länge kriget pågår och mobiliseringen fortsätter finns få tecken på att trycket på arbetsmarknaden lättar. För ryska företag utanför krigsindustrin innebär det fortsatt pressade marginaler under överskådlig tid.