Riksrevisionen: Försvaret dåligt på att prioritera när resurser tryter

Problemen skjuts nedåt i organisationen

Riksrevisionens granskning pekar ut ett tydligt mönster i hur Försvarsmakten hanterar interna målkonflikter. När resurserna inte räcker till väljer ledningen att inte fatta beslut om vad som är viktigast, utan låter problemen falla ner till lägre nivåer i verksamheten.

Det innebär att enskilda enheter och chefer längre ner i hierarkin tvingas hantera avvägningar som egentligen kräver strategiska beslut högst upp. Riksrevisionen bedömer att detta undergräver möjligheten att styra verksamheten effektivt.

Logistik och sjukvård hänger inte med

Två områden får särskilt skarp kritik i rapporterna, nämligen logistik och militär sjukvård. Båda beskrivs som eftersatta i förhållande till de krav som ställs på en växande försvarsorganisation.

Bristerna är inte isolerade problem utan hänger ihop med den övergripande prioriteringsproblematiken. Utan tydliga beslut om vad som ska göras först riskerar resurser att fördelas ineffektivt, vilket drabbar just stödfunktioner som logistik och sjukvård hårdast.

Riksrevisionen understryker att bristerna måste åtgärdas om Sveriges försvarsförmåga ska kunna byggas ut i den takt som politiken har beslutat om. Myndigheten formulerar det som ett villkor, inte en rekommendation, för att upprustningsplanerna ska hålla.

Rapporterna publiceras i ett läge då Sverige nyligen gick med i Nato och Försvarsmakten genomgår en av sina största expansioner på decennier, med kraftigt ökade anslag och ambitiösa tillväxtmål för både personal och materiel. Hur snabbt myndigheten svarar på kritiken väntas bli en fråga för riksdagens försvarsutskott att följa upp.