Ryska krigsekonomin pressar bolagens vinster när lönerna skenar

Försvaret konkurrerar ut civila arbetsgivare

Krigsekonomin har skapat en extrem efterfrågan på arbetskraft i Ryssland, framför allt inom försvarsindustrin. Militär produktion och rekrytering till armén har tömt arbetsmarknaden på tillgänglig personal, vilket tvingat upp lönerna i hela ekonomin.

Problemet är att produktivitetstillväxten inte följer med. Bolag utanför försvarssektorn tvingas höja lönerna för att behålla personal, utan att få ut mer produktion per anställd, vilket direkt urholkar vinstmarginalerna.

– Det här är inte hållbart. När lönerna stiger snabbare än produktiviteten pressas bolagens vinster, säger Dmitrij Polevoj, investeringschef på Astra Asset Management.

Mindre effektiva bolag riskerar att slås ut

Enligt Bloomberg Economics är det framför allt de minst effektiva företagen som befinner sig i farozonen. De kan varken matcha försvarsindustrins lönenivåer eller bära de ökade personalkostnaderna utan att tappa i konkurrenskraft.

Utvecklingen liknar ett strukturellt utbytestryck, där resurser, inklusive arbetskraft och kapital, sugs upp av den statligt prioriterade krigsmaskinen på bekostnad av den civila ekonomin.

Den ryska centralbanken har redan höjt styrräntan kraftigt för att bekämpa inflationen, som delvis drivs av just de stigande lönerna. Höga räntor försvårar ytterligare för företag som behöver låna för att finansiera verksamheten.

Med en ekonomisk tillväxt som stannat av och lönekostnaderna fortsatt på uppgång väntas trycket på ryska bolag öka under resten av 2026.