Staten tar 60 procents ägarandel i nya kärnkraftsbolaget Videberg Kraft
Foto: Freepik
Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att staten ska bli majoritetsägare i kärnkraftsbolaget Videberg Kraft genom att köpa aktier för 1,8 miljarder kronor. Affären omritar ägarstrukturen och ger staten direkt och indirekt kontroll över 80 procent av bolaget.
Staten kliver in som huvudägare
I dag ägs Videberg Kraft av Vattenfall med 80 procent och näringslivets konsortium Industrikraft med 20 procent. Enligt förslaget i vårändringsbudgeten köper staten aktier av Vattenfall för 1,8 miljarder kronor, en transaktion som genomförs 2027.
Efter köpet äger staten direkt 60 procent, medan Vattenfall och Industrikraft har 20 procent vardera. Eftersom Vattenfall är helägt av staten innebär det att staten totalt kontrollerar 80 procent av Videberg Kraft.
– I det här projektet kan vi kombinera Vattenfalls vana att driva kärnkraftverk med industrins kunnande, och genom att staten går in som ägare ser vi nu till att det får ytterligare stadga. Ett statligt ägande blir också ett sätt att ge större trygghet för skattebetalarnas pengar, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Upp till 34 miljarder i statliga lån under bygget
Utöver aktieköpet föreslår regeringen ett bemyndigande om att skjuta till högst 34,3 miljarder kronor till Videberg Kraft under reaktorbygget, förutsatt att övriga ägare bidrar med sin andel.
Videberg Kraft ansökte i december 2025 om statligt stöd för att bygga tre till fem SMR-reaktorer på Väröhalvön i Varbergs kommun, vid det befintliga kärnkraftverket Ringhals. Den planerade effekten är cirka 1 500 megawatt, vilket motsvarar ungefär 30 procent av den totala effekt om upp till 5 000 megawatt som regeringen bedömt att stödsystemet ska kunna täcka.
– Sverige är en kärnkraftsnation, och blir nu ännu starkare. När industrin elektrifieras och elbehovet växer krävs långsiktiga lösningar, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i pressmeddelandet.
Kärnavfall kan kosta 183 miljarder kronor
Regeringen vill även att staten tar ett finansiellt ansvar för hanteringen av radioaktivt avfall från de nya reaktorerna. De fasta kostnaderna för ett nytt kärnavfallsprogram uppskattas till 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå, med ett påslag för eventuella fördyringar på ytterligare 61 miljarder, för perioden 2035 till 2159.
Staten ska enligt förslaget teckna avtal om att bära en del av dessa kostnader, för att inte den som bygger de första reaktorerna ska riskera att ensam stå för hela notan. Regeringen understryker att den som producerar avfallet ändå ska stå för sin proportionella del av kostnaderna.
– Nybyggnation av kärnkraft är en förutsättning för framtida livskraftig industri och utgör ett samhällsintresse varför statligt ägande är motiverat, säger Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott och Sverigedemokrat.
Riksdagen väntas behandla vårändringsbudgeten under våren 2026. Inga kostnader för aktieköpet belastar statsbudgeten under innevarande år, enligt förslaget.