Svenska män har i snitt 20 procent mer disponibel inkomst än kvinnor

Ekonomiska klyftan består trots ökad medvetenhet

Trots att en majoritet av svenskarna ser jämställdhet som en samhällsvinst kvarstår stora ekonomiska skillnader mellan könen. Männens disponibla inkomst överstiger kvinnornas med drygt 20 procent, och gapet har varit i princip oförändrat i 15 år, enligt uppgifter från Medlingsinstitutet och SCB.

Pensionsskillnaden är ännu större. År 2023 uppgick kvinnors genomsnittliga pension till 18 600 kronor i månaden, jämfört med männens 24 200 kronor, ett gap på 26 procent, visar data från Pensionsmyndigheten.

En del av förklaringen finns i hur föräldraledighet och vab fördelas. Sedan 2019 tar män ut ungefär en tredjedel av föräldralediga dagar, och under 2024 stod män för 38 procent av vab-dagarna, enligt Försäkringskassan.

Kvinnor underrepresenterade i styrelserum och på lärosäten

I näringslivet går förändringen långsamt. År 2023 utgjorde kvinnor 36 procent av ledamöterna i privata bolagsstyrelser, och bara 10 procent av styrelseordförandeposterna innehades av kvinnor, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

Bilden upprepas inom akademin. Kvinnor är i majoritet bland studenter på högre utbildning, men på de högsta positionerna dominerar männen. År 2024 var endast cirka tre av tio professorer kvinnor vid svenska universitet.

I politiken ser det annorlunda ut. Efter riksdagsvalet 2022 bestod riksdagen av 46 procent kvinnor, och i regionfullmäktige var andelen 49 procent.

Våld i nära relationer drabbar kvinnor hårdare

Det ekonomiska gapet är inte den enda ojämlikheten. År 2022 uppgav 15,2 procent av kvinnorna i åldern 16 till 84 år att de utsatts för våld i en nära relation, jämfört med 11,7 procent av männen, enligt SCB.

Det dödliga våldet är ännu mer ojämnt fördelat. Mellan 2020 och 2024 dödades 59 kvinnor av sin partner, ett genomsnitt på närmare 12 per år. Under samma period dödades tio män av en närstående.

– Det är ju inte riktigt ett firande, säger Niquita Karlsson från Tjejjouren Ronja i Västerås, om hur internationella kvinnodagen bör förstås.

Organisationer som Tjejjouren Ronja och Föreningen Kvinnohuset arrangerade manifestationer och öppet hus runt om i landet den 8 mars, med fokus på kampen för flickors och kvinnors rättigheter snarare än firande.