59 procent av svenska folket anser att attacken mot Iran var fel

Skarp politisk klyfta i synen på anfallet

Åsikterna skiljer sig dramatiskt beroende på politisk tillhörighet. Bland väljare som stöder Tidöpartierna anser 57 procent att anfallet var helt eller delvis rätt. Bland oppositionsväljare är motsvarande siffra bara 15 procent, och 78 procent tar avstånd från anfallet.

Även kön och ålder spelar roll. Svenska kvinnor och personer under 30 är mer kritiska mot USA:s och Israels agerande än svenska män och äldre åldersgrupper. Trots dessa skillnader är den politiska skiljelinjen den överlägset tydligaste i materialet.

Undersökningen baseras på 1 463 svar insamlade via Indikator Opinions slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Resultatet har viktats baserat på kön, ålder och partival 2022.

Massivt motstånd mot svensk militär inblandning

81 procent av de tillfrågade är emot att Sverige bistår USA eller Israel militärt i konflikten med Iran. Bara 14 procent ställer sig helt eller delvis bakom en sådan insats, enligt SVT:s mätning.

– Någon majoritet för svensk militär inblandning finns inte i någon av de befolkningsgrupper som har mätts, rapporterar SVT Nyheter.

Motståndet mot militärt engagemang är alltså bredare än motståndet mot anfallet i sig, och sträcker sig tvärs över politiska gränser.

Tre scenarier för konfliktens fortsättning

Konflikten pågår sedan 16 dagar och Irans militär har försvagats av ihållande precisionsbombningar, enligt BBC. Indirekta förhandlingar mellan USA och Iran i Genève i februari, med Oman som medlare, hade gjort framsteg i kärnvapenfrågan, men bröt samman när Iran vägrade diskutera sitt ballistiska missilprogram eller stödet till proxystyrkor som Huthirörelsen i Jemen.

Mellanösternexperten Bitte Hammargren pekar i TV4:s Efter fem ut tre möjliga vägar framåt. Det första scenariot är en markinvasion, där USA landsätter styrkor vid Hormuzsundet, men det bedömer hon som resurskrävande och politiskt ohållbart.

– De kommer att möta motstånd, och det räcker inte för att störta regimen. Jag tror inte att Trump orkar med det, för hans väljare vill inte se konsekvenserna av det, säger Bitte Hammargren.

Det andra scenariot är att stigande oljepriser, och en alltmer orolig amerikansk opinion inför valet, pressar Trump till eldupphör. Det tredje handlar om rebellstrider och inbördeskrig, med beväpnade kurdisk-iranska grupper och oppositionsrörelser som hoppas på ett folkligt uppror, men Hammargren bedömer att de saknar förmåga att hota makten i Teheran så länge de väpnade styrkorna håller ihop.

Det mest sannolika utfallet är ett utmattningskrig, enligt Hammargren, där frågan är vem som ger upp först. BBC rapporterar att Trump möter växande press från stigande oljepriser och en delvis blockerad Hormuzsund, medan Iran med sin långa kustlinje och geografiska position kan hota internationell sjöfart på obestämd tid.