Foto: AI-genererad illustration
Från höstterminen 2028 ska grundskoleelever genomgå obligatoriska tester i läsning, skrivning och räkning vid fem tillfällen i stället för två. Syftet är att tidigare upptäcka elever som behöver stöd, rapporterar TT.
Varför införs fler tester?
Dagens diagnostiska tester fungerar dåligt, enligt regeringens proposition som ligger till grund för förändringen. Bedömningsstöden tar för mycket av lärarnas tid och är inte tillräckligt träffsäkra.
Därför utarbetas helt nya tester som ska vara mer finmaskiga och tidseffektiva. De ska också bättre identifiera elever som inte når den tänkta nivån.
– Det är helt enkelt för att man vill stärka möjligheten att upptäcka elevers stödbehov, och därefter så klart kunna sätta in stöd, säger Jessica Jarhall, områdeschef på Skolverket.
Enligt den senaste Pisaundersökningen når var tredje 15-åring i svensk skola inte upp till en basnivå i läsning och matematik. I våras lämnade var sjätte niondeklassare grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Vilka årskurser omfattas?
Eleverna testas i början av höstterminen i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8. Det blir tre tester på lågstadiet och ett vardera på mellan- och högstadiet. Redan i dag görs tester i förskoleklassen och årskurs 1.
I den anpassade grundskolan gäller testerna för elever som läser ämnena, i samma årskurser som i grundskolan. I specialskolan genomförs de i årskurs 1, 2, 3, 6 och 9, och i sameskolan i årskurs 1, 2, 3 och 5.
Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö har fått i uppdrag av Skolverket att ta fram standardiserade lästester i svenska och svenska som andraspråk, skriver SVT. Enligt SVT var planen i uppdraget att testerna görs i årskurs 1, 2, 3, 4 och 8.
– Genom att utveckla forskningsbaserade och standardiserade tester vill vi bidra till att lärare får ett tillförlitligt underlag för att bedöma elevernas läsfärdigheter och planera den fortsatta undervisningen, säger Linda Fälth, projektledare och professor vid institutionen för pedagogik på Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
Vad händer med eleverna som inte klarar testerna?
Elever som inte klarar proven ska få stödundervisning. Riksdagen klubbade i somras igenom ett regeringsförslag som ställer strängare krav på skolorna att ge tidigt och relevant stöd.
Stödundervisning ska ges i svenska, svenska som andraspråk och matematik, utanför klassrummet, enskilt eller i mindre grupp. Läraren bedömer behovet, och undervisningen ges utöver ordinarie undervisning under en begränsad period.
Särskilt stöd, för elever med större och bestående behov, finns kvar. Extra anpassningar avskaffas. Lärare har vittnat om att kravet på att anpassa undervisningen i klassrummet efter flera elevers behov inte går att uppfylla.
Samma år, 2028, upphör förskoleklassen och blir årskurs 1 i en tioårig grundskola. Grundskolan blir därmed ett år längre. Hur förändringarna faller ut visar sig först om några år.
