Upp till 90 procent av övervintrande gärdsmygar tros ha dött under kalla vintern
Foto: AI-genererad illustration
Den långa och kalla vintern 2025–2026 har slagit hårt mot flera svenska fågelarter. Ny data från SLU:s Artportalen visar att observationerna av gärdsmyg, rödhake, gråhäger, morkulla och kungsfågel har minskat drastiskt.
Upp till 9 av 10 gärdsmygar kan ha dött
Gärdsmygen är den art som drabbats hårdast. Statistik från Artportalen över inrapporterade observationer under veckorna 1–8 i år visar att så många som 90 procent av alla övervintrande gärdsmygar kan ha dött under vintern, rapporterar Göteborgs-Posten.
Även rödhaken uppvisar en kraftig minskning av antalet observationer. Samma negativa trend syns för gråhäger, morkulla och kungsfågel.
– Den enda rimliga förklaringen är att fåglarna har dött, säger Niklas Aronsson, ornitolog och redaktör för tidningen Vår Fågelvärld.
Milda vintrar har gjort fåglarna sårbara
Bakgrunden till de stora förlusterna är att flera milda vintrar i rad har fått fler individer att stanna i Sverige istället för att flyga söderut. Enligt Aronsson, som också är verksam vid föreningen BirdLife Sverige, har fåglarna vant sig vid att klara sig utan att migrera.
När en ovanligt lång och kall vinter väl slår till saknar de övervintrande individerna marginaler att överleva. Arter som gärdsmygen är känslig för kyla eftersom den söker föda bland markvegetation och grenar som snö och is täcker under vintern.
Uppgifterna bygger på inrapporterade observationer i SLU:s Artportalen, ett system där ornitologer och naturintresserade allmänhet registrerar sina fynd. En minskning av observationer behöver inte alltid spegla faktisk dödlighet, men Aronsson bedömer att raset i siffrorna inte har någon annan rimlig förklaring.
Hur bestånden återhämtar sig beror på hur kommande somrar och höstar ser ut. Arter som gärdsmygen kan föröka sig snabbt under gynnsamma förhållanden, men det krävs flera milda vintrar för att populationerna ska återta förlorade nivåer.


