Värnpliktigas kongress kräver: skicka inte oss på Natouppdrag utomlands

Otydliga gränser oroar de värnpliktiga

Den här veckan möts representanter för landets värnpliktiga på den årliga värnpliktskongressen, där Natomedlemskapets konsekvenser är en av de stora frågorna. Kongressen har enats om att värnpliktiga under grundutbildning inte ska användas i Natooperationer i fredstid, och inte heller för att ersätta anställd personal.

– Det man har kommit fram till är att inte nyttja värnpliktiga i fredstid i Nato-operationer, det ska lösas av anställd personal i och med att det kan övergå till skarp verksamhet, säger Alice Westlund, ordförande för Pliktrådet.

I praktiken innebär kravet att värnpliktiga bara deltar i utlandsuppdrag om de är en tydlig del av utbildningen. Westlund lyfter fram att gränsdragningen mellan övning och skarp operation upplevs som oklar.

– Vad som kan räknas som en övning och vad som kan räknas som en operation, samt hur de kan komma att nyttjas. Kommer de att täcka olika beredskapstjänstgöringar, kommer de att täcka personalbehov i Finland eller Lettland, säger hon.

Regeringen utreder värnpliktigas roll i Nato

Riksdag och regering har redan slagit fast att färdigutbildade och krigsplacerade värnpliktiga kan användas för att försvara både Sverige och andra länder om krig bryter ut eller om Natos artikel 5 aktiveras. Nu pågår en utredning om hur värnpliktiga även i fredstid ska kunna bidra till Natos försvar utomlands.

Utredningen omfattar både personer under utbildning och dem som redan gjort klart lumpen. I praktiken handlar det bland annat om möjligheten att bemanna Sveriges truppnärvaro i Finland eller Lettland vid behov, enligt SVT Nyheter. Det är dock framför allt färdigutbildade värnpliktiga som bedöms beröras.

Försvarsminister Pål Jonson (M) kommenterade frågan med fokus på personalförsörjning.

– Om vi behöver anpassa värnpliktsystemet på grund av att vi är allierade, kopplat till de bidrag som vi ger i Natos framskjutna närvaro i till exempel Lettland eller Finland, ur personalförsörjningsperspektiv, säger han.

Regeringen har samtidigt varit tydlig med att personer som fortfarande är under utbildning inte ska skickas i strid. Westlund beskriver frågan som central för organisationen och de värnpliktiga hon företräder.

– Det är en väldigt stor fråga, säger hon.

Resultatet av utredningen väntas ge svar på hur Sverige balanserar sina Natoåtaganden mot de rättigheter och skyldigheter som gäller för dem som fullgör värnplikt.