Bodström kritiserar S-partiet: "Måste stå för sin egen kriminalpolitik"

S har lämnat initiativet till högern

Bodström, som var justitieminister 2000–2006, ser en tydlig förskjutning i den politiska debatten sedan hans tid i regeringen. Straffen har blivit hårdare och behandlingarna färre, och Socialdemokraterna har i många fall accepterat de skärpningar som drivits igenom av Tidöregeringen.

– Det är uppenbart att Moderaterna har givit Sverigedemokraterna makten över kriminalpolitiken och migrationen, själva behåller man ekonomin som alltid varit det viktigaste för dem, säger Bodström till Dagens ETC.

Han är särskilt kritisk till straffskärpningarna mot unga och varnar för att utvecklingen kan fortsätta i samma riktning.

– Fängslandets av barn kan mycket väl fortsätta ner i åldrarna, säger Bodström.

Som justitieminister stod han emot återkommande krav på hårdare straff, bland annat med stöd av sina egna erfarenheter från juridiken.

– När jag var justitieminister så fick jag ständigt, minst en gång i veckan under sex års tid, nya krav på mig att höja straffen. Jag svarade alltid att jag gärna skulle höja straffen om det minskade brottsligheten, men det gör det inte, säger Bodström.

Regeringen lägger fram historisk straffreform

Kritiken från Bodström kommer i direkt anslutning till att justitieminister Gunnar Strömmer (M) lade fram en omfattande proposition om skärpta straff. Regeringen kallar det "den största straffreformen" sedan brottsbalken infördes, rapporterar SVT Nyheter.

Reformen innehåller bland annat dubbla straff för gängkriminella, höjda maximistraff för grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn, samt att ett 50-tal straffskalor skärps. Upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse.

– Farliga kriminella ska sitta inne, så att skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute, säger Strömmer.

Lagrådet riktade hård kritik mot förslaget och kallade det ett "hastverk" som bör avstyrkas i sin helhet, men Strömmer har avfärdat kritiken och sagt att han går i god för kvalitetens skull.

Något ikraftträdandedatum sätts inte, eftersom Kriminalvården först måste bygga ut kapaciteten för att klara det ökade antalet intagna. Regeringens egen utredare, rikspolischef Petra Lundh, föreslog 2028 som startdatum.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho välkomnar delar av reformen, bland annat de dubbla straffen för gängkriminella, men är kritisk till genomförandet. I ett uttalande menar hon att merparten av skärpningarna inte blir verklighet förrän om 10–15 år, på grund av brist på finansiering och fängelseplatser.

Bodström beskriver det politiska läget i Sverige som "fruktansvärt" och menar att rasismen legitimerats och människovärdet eroderats. Huruvida hans kritik får gehör inom partiet återstår att se, men debatten om Socialdemokraternas kriminalpolitiska linje ser ut att intensifieras inför kommande val.