Foto: Freepik
Ett extraval skulle kosta staten strax över 630 miljoner kronor enligt en ny grov beräkning från Valmyndigheten, rapporterar SVT Nyheter. Det blir aktuellt om ingen lyckas bilda regering efter valet i september.
Hur fördelas kostnaden för ett extraval?
Kommunerna skulle stå för den största delen, omkring 353 miljoner kronor. Valmyndigheten själv skulle betala 193 miljoner kronor, och resten skulle hamna på länsstyrelserna.
Den största posten är statsbidrag till kommunerna för förtidsröstning.
– Den allra största andelen är statsbidrag till kommuner för förtidsröstning. Sen är det stora kostnader för distribution av röster, skickande av röster åt olika håll, tryck av valmaterial, papper. Det är stora materialkostnader, säger Anna Nyqvist, kanslichef för Valmyndigheten.
Vissa material, exempelvis valkuvert från valet i september, kan eventuellt återanvändas. Den allra största delen av materialet måste enligt Valmyndigheten tryckas upp på nytt.
När blir det extraval?
Efter fyra misslyckade statsministeromröstningar blir det automatiskt extraval. Det ska hållas inom tre månader efter att regeringen har utlyst det, rapporterar Sveriges Radio.
Det har gått en månad sedan valet, och regeringsbildningen är fortsatt inte klar. På torsdagen stoppade riksdagen Socialdemokraternas Magdalena Andersson från att bli statsminister i en omröstning.
Valmyndigheten: Beredskap ingår i uppdraget
Valmyndigheten har beredskap för att genomföra ett extraval. Nyqvist säger att det ingår i uppdraget.
– Det ligger i Valmyndighetens uppdrag att alltid ha beredskap för att genomföra ett extraval inom tre månader. Så det är en del av vårt uppdrag.
Hon beskriver upplägget som likartat ett ordinarie val.
– Det går till nästan exakt som ett ordinarie val, bara med mycket mer begränsad tid att genomföra det, säger Anna Nyqvist till Ekot.
