Foto: Freepik
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö tror att Ulf Kristersson (M) får nästa sonderingsuppdrag i regeringsbildningen. Han tvivlar samtidigt på att Moderaternas ledare verkligen vill hitta en lösning, uppger Expressen.
Varför blir Kristersson nästa sonderare?
Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro, räknar med att Kristersson får uppdraget på måndag. Då ska talman Andreas Norlén ge nytt besked om regeringsbildningen. Johansson Heinö tror att uppdraget förenas med en statsministeromröstning.
Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson förlorade som väntat statsministeromröstningen i riksdagen i torsdags.
– Kristersson är det mest logiska alternativet. När nu ledaren för det största partiet har misslyckats går man till ledaren för det näst största partiet, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare.
Mot detta talar enligt honom om talmannen vill låta Elisabeth Thand Ringqvist (C) pröva den mittenlösning hon hoppas på.
Vill Kristersson ens få ihop en regering?
Johansson Heinö är tveksam till att Kristersson försöker få till en lösning som både Centerpartiet och Sverigedemokraterna kan acceptera. Kristersson har enligt Expressen låtit tveksam till att ta sig an uppdraget.
– Har han ens ambitionen att få ihop det eller vill han bara göra ett snyggt jobb i ett sådant läge? säger Johansson Heinö.
Han menar att Kristersson kan konstatera att C och SD utesluter varandra och att en regering skulle vila på alltför skakig grund.
Kan ett extraval vara lockande för Moderaterna?
Moderaterna ser starkast ut i opinionen, vilket enligt Johansson Heinö kan göra ett extraval lockande. Han tror att partiet kan framstå som en samlande och mogen kraft och vinna röster från Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Han ser samtidigt många frågetecken och osäkerhetsfaktorer. Enligt honom utses en ny statsminister först i den fjärde omröstningen, när ett nej utlöser extraval.
Johansson Heinö säger att det går att se tendenser till att Centerpartiet förflyttar sig högerut. Han pekar på ett utspel från tankesmedjan Fores, som står Centerpartiet nära, med en kravlista för hur C eventuellt skulle kunna ingå i eller stödja en ny borgerlig regering.
Vad skulle ett extraval kosta?
Valmyndigheten har gjort en grov beräkning av kostnaden. Enligt myndigheten skulle ett extraval kosta staten strax över 630 miljoner kronor, rapporterar SVT.
– Den allra största andelen är statsbidrag till kommuner för förtidsröstning, säger Anna Nyqvist, kanslichef för Valmyndigheten.
Hon nämner även stora kostnader för distribution av röster, tryck av valmaterial och papper. Valkuvert från valet i september kan återanvändas, men den största delen av materialet måste tryckas om. Valmyndigheten ska enligt sitt uppdrag alltid kunna genomföra ett extraval inom tre månader.
