KD och L förlorar oavsett valutgång, enligt DN-analys

SD tar täten, småpartierna får rester

I en eventuell ny Tidöregering väntas maktbalansen förskjutas drastiskt. I dag har Liberalerna fem statsråd medan Sverigedemokraterna har noll, trots att SD var fem gånger större i valet 2022. Den obalansen är nu på väg att korrigeras.

Enligt Rambergs analys i Dagens Nyheter kommer SD sannolikt att bli det parti med flest ministrar om högersidan vinner. Moderaterna lär kräva sin del av de tunga posterna, däribland finansdepartementet. Det som återstår till KD och L riskerar att bli, som Ramberg formulerar det, bara småpotatis.

– Även om man går till val med hela sitt politiska program, blir det ansvarsområdena i regeringen som väljarna sedan kommer att förknippa partiet med, skriver Ramberg.

Konsekvensen blir att KD och L i praktiken reduceras till enfrågepartier. Liberalerna riskerar att bli enbart ett skolparti, med utbildnings- och skolministerposter som enda synliga avtryck. Kristdemokraterna kan tvingas tillbaka till sin historiska nisch som vård- och äldreomsorgsparti, med socialdepartementet som nav. Ebba Buschs satsning på att bredda KD mot näringsliv och energipolitik kan då bli en kort parentes.

SD:s rebellstatus kan kosta röster

Bilden är inte entydig för SD heller. GP:s politikredaktör Arne Larsson pekar på att beskedet om regeringsdeltagande kan ha ett pris för Jimmie Åkesson.

En ny Novusmätning, publicerad i Göteborgs-Posten, tyder på att SD backat i opinionen snarare än tvärtom efter att Åkesson lovat ställa sig bakom Ulf Kristersson som statsminister.

– I och med beskedet att man vill vara med och ta ansvar riskerar partiet att tappa lite av sin rebellstatus, skriver Larsson.

Mätningen visar dessutom att oppositionen under Magdalena Andersson utökat sin ledning över Tidöpartierna. Glappet till oppositionen växer, trots, eller möjligen på grund av, beskedet om SD:s kommande regeringsroll.

För Moderaterna innebär den nya ordningen också en omställning. Att ensamma kontrollera statens hårda kärna, justitie-, utrikes- och försvarsdepartementet, är inte längre självklart. Vill Kristersson behålla statsministerposten och finansdepartementet på moderat hand får det sannolikt betalas med andra centrala poster.

Valrörelsen 2026 formar sig därmed till en dragkamp där SD klättrar uppåt i regeringshierarkin, M försvarar sin toppposition och KD och L slåss om vad som blir kvar.