Foto: Freepik
En intern konflikt skakar Sverigedemokraterna, där Richard Jomshof och Mattias Karlsson står emot varandra i frågan om vem som är svensk. Enligt analyser i flera medier rör striden även partiets framtida inflytande.
Vad handlar konflikten om?
Konflikten gäller om svenskhet ska definieras etniskt eller utifrån kultur, språk och lojalitet. Mattias Karlsson menar att svenskhet handlar om språk, kultur och lojalitet snarare än ursprung, skriver Svenska Dagbladet. Richard Jomshof anser att etniciteten har betydelse och vill att etniska svenskar fortsätter att utgöra en majoritet i Sverige.
Karlsson och Jomshof byggde tillsammans med partiledaren Jimmie Åkesson upp det moderna SD. Karlsson och Åkesson står bakom partiets officiella linje, medan Jomshof efterlyser en etnisk definition, enligt Sveriges Radio.
Vad står på spel för partiet?
Enligt politiske reportern Pontus Mattsson i Sveriges Radios "Det politiska spelet" handlar striden ytterst om vilket inflytande partiet ska ha. Jomshofs kritiker menar att en etnisk hållning skulle föra ut partiet i kylan, till vad Mattsson beskriver som en "mycket marginell mylla med radikala högerpartier".
Debatten kommer efter valresultatet på 17,48 procent, vilket var 0,05 procentenheter under partiets näst bästa val, 2018. Det skriver Johan Hakelius i Fokus. Opinionsmätningarna hade visat SD kring eller över 20 procent under den senaste mandatperioden.
Varför är frågan så laddad?
Göteborgs-Postens politikredaktör Arne Larsson menar att konflikten i grunden gäller SD:s identitet. Partiet har sitt ursprung i den rasistiska kamporganisationen Bevara Sverige svenskt, vars idé var att skilja folk från folk. Fram till 1999 stod det i partiprogrammet att personer från länder utanför den västerländska kulturkretsen som kommit efter 1970 skulle återvända.
Åkesson tog över som partiledare 2005. Samma år skrevs en så kallad öppen svenskhet in i principprogrammet: "Svensk är den som av sig själv och som av andra uppfattas som svensk." Efter riksdagsinträdet 2010 införde partiet nolltolerans mot rasism.
Alla medlemmar har dock inte accepterat linjen, och partiets historia innehåller flera uteslutningsärenden som handlar om just detta, skriver Larsson. Han menar att frågan är central för ett parti med en nationalistisk grundsyn.
– Problemet är att det uppstår gränsdragningsproblem så fort man öppnar för den här diskussionen, skriver Larsson.
Åkesson ställde själv frågan i en rekordlång debattartikel i Expressen: "Hur ska vi definiera svenskhet när Sverige inte längre är ett lika homogent land som för 50 år sedan?"
