Fredagen den 17 april 2026
Oberoende nyheter och fördjupande journalistik
Politik

MP och S oense om kärnkraft efter Helldéns baksteg om ultimatum

MP och S oense om kärnkraft efter Helldéns baksteg om ultimatum

Foto: Freepik

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén backar från sitt tidigare ultimatum om kärnkraft, men vill inte erkänna att det var en röd linje. Socialdemokraterna delar inte hans bild av att ny kärnkraft aldrig blir verklighet.

Text: Inez Lindqvist

Helldéns uttalande beskrivs som ett felsteg inom MP

Det var i SVT:s program "30 minuter" i januari som Helldén slog fast att MP inte kan sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Uttalandet tolkades omedelbart som en hård villkorad linje i en framtida regeringsfråga.

Internt i partiet ska uttalandet ha beskrivits som ett felsteg, enligt uppgifter till SVT Nyheter. Grön Ungdom skickade ett mejl till Helldén och påpekade att han saknar mandat att dra upp röda linjer kring kärnkraften.

Nu tonar Helldén ner formuleringen.

– Det jag sa var att det är inte vår uppgift att bygga ny kärnkraft, säger Daniel Helldén.

Han beskriver frågan som hypotetisk, med motiveringen att han inte tror att det kommer byggas någon ny kärnkraft i Sverige.

Andersson håller inte med om verklighetsbilden

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson avfärdar Helldéns analys direkt.

– Jag delar inte hans uppfattning, säger Magdalena Andersson (S) till SVT.

S driver aktivt frågan om ett teknikneutralt stöd, ett system där alla kraftslag, inklusive kärnkraft, kan söka statligt stöd. Men även det förslaget möter motstånd från MP.

– Vår bedömning är att det går inte att få till det, säger Helldén.

Klyftan mellan partierna är alltså dubbel: dels om huruvida ny kärnkraft överhuvudtaget blir av, dels om vilka stödmodeller som är acceptabla.

Regeringen satsar hundratals miljarder på ny kärnkraft

Bakgrunden till konflikten är att regeringen och Sverigedemokraterna driver på kärnkraftsfrågan med full kraft. I vårbudgeten avsätter regeringen 36 miljarder kronor för 2026 och 2027 i direkt statlig investering i Vattenfalldotterbolaget Videberg Kraft, samt 183 miljarder till ett nytt lager för radioaktivt avfall som betalas ut mellan 2035 och 2159.

Totalt beräknas fyra nya storskaliga reaktorer kosta minst 400 miljarder kronor, varav staten föreslås stå för 300 miljarder i lån. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) presenterade i mars ett lagförslag med förmånliga statliga lån, ett garanterat elpris i 40 år och en risk- och vinstdelningsmodell.

– Vi tror detta är bästa sättet att säkra att det byggs ny kärnkraft i Sverige, säger Wykman.

Förslaget möter hård kritik från bland annat Centerpartiet. Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist anser att det är företagen själva som ska bära kostnaden och risken, inte skattebetalarna.

Vattenfall väntas inte fatta ett investeringsbeslut förrän om tre till fyra år. Hur MP:s interna spricka om kärnkraftsfrågan påverkar partiets förhandlingsposition inför nästa val återstår att se, men Helldéns tillbakagång signalerar att partiet ännu inte har låst sin linje.

Dela:
Annons Annons