Regeringen satsar 219 miljarder på ny kärnkraft i vårbudgeten

Staten tar över risken för avfallskostnaden

Kärnavfallsfrågan har länge varit ett av de största hindren för ny kärnkraft i Sverige. Radioaktivt bränsle måste isoleras och förvaras 500 meter ner i berggrunden i 100 000 år, en kostnad som riskerar att göra enskilda satsningar orimligt dyra om bara ett fåtal reaktorer delar på notan.

Med de 183 miljarderna tar staten över den finansiella risken så att bolagen inte bär den ensamma. Pengarna ska enligt planen betalas ut under en period på 124 år, mellan 2035 och 2159, rapporterar SVT Nyheter.

– Vi tror detta är bästa sättet att säkra att det byggs ny kärnkraft i Sverige, säger Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister och ansvarig minister för finansieringen.

Dagens system bygger på att kärnkraftsägare betalar en avgift per producerad kilowattimme till kärnavfallsfonden, avgifter som fördubblats under de senaste 20 åren. Under havet vid Forsmark byggs just nu ett lager, men det täcker enbart avfallet från Sveriges första tolv reaktorer.

Direktinvestering gör staten till majoritetsägare

De 36 miljarderna, avsatta för 2026 och 2027, går till en statlig direktinvestering i Videberg Kraft, Vattenfalls dotterbolag som driver planerna på nya reaktorer vid Ringhals. Det innebär att staten blir majoritetsägare i framtida kärnkraftverk, vilket betyder att både vinster och förluster kan landa hos skattebetalarna.

– Detta är ett viktigt och välkommet steg i rätt riktning, säger Desirée Comstedt, vd för Videberg Kraft, som dock inte väntas fatta ett investeringsbeslut förrän om tre till fyra år.

Vårbudgetförslaget kompletterar ett lagförslag från mars 2025 där regeringen och Sverigedemokraterna presenterade en modell med statliga lån, ett garanterat elpris i 40 år och en risk- och vinstdelningsmodell för fyra till fem storskaliga reaktorer. Den totala byggkostnaden uppskattades då till minst 400 miljarder kronor.

Oppositionen splittrad om kärnkraftens framtid

Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist avfärdar avfallssatsningen som "helt orimlig" och anser att det är företagen själva som ska stå för kostnaden och risken, precis som i dag, enligt uppgifter till SVT.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén vill inte se ny kärnkraft och menar att det är en hypotetisk diskussion eftersom han inte tror att några nya reaktorer kommer att byggas. Han backar samtidigt från ett tidigare uttalande om att MP inte kan sitta i en regering som bygger kärnkraft, ett uttalande som internt beskrivits som ett felsteg.

Socialdemokraterna delar inte den bedömningen. Partiledaren Magdalena Andersson säger att hon inte delar Helldéns uppfattning och att S i stället vill införa ett teknikneutralt stöd som inkluderar kärnkraft, något MP också motsätter sig.

Riksdagen väntas behandla vårbudgeten under försommaren 2026.