Partierna lovar mer än statskassan rymmer inför valet 2026

Löftena staplas, men pengarna räcker inte

Det samlade budgetutrymmet för perioden 2027 till 2030 uppgår till omkring 95 miljarder kronor, enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos. Det kan jämföras med de 100 miljarder kronor som den nuvarande regeringen skrapat fram till satsningar enbart under 2026.

Trots det snäva utrymmet presenterar partierna löften om sänkta skatter, höjda pensioner, billigare kollektivtrafik och en så kallad bebispeng till nyblivna föräldrar, rapporterar TT.

Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap, ser ett mönster som upprepas.

– Erfarenheten av hur mycket pengar det faktiskt blir av det är ganska dyster, säger han till TT.

Partierna pekar åt olika håll för att finansiera löftena

Splittringen är tydlig när partierna ska förklara hur satsningarna ska betalas. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill införa nya skatter riktade mot miljardärer, medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna i stället pekar på effektiviseringar inom offentlig sektor.

Effektiviseringar som finansieringsmetod är omdiskuterade. Hinnfors beskriver det som ett önsketänkande, och historiken ger honom rätt, enligt TT:s genomgång.

Hur stora besparingar som faktiskt kan realiseras genom effektiviseringar är svårt att beräkna i förväg, och tidigare löften om sådana åtgärder har sällan infriats fullt ut.

Väljarnas förväntningar ställs mot ekonomisk verklighet

Gapet mellan vallöften och ekonomiska förutsättningar riskerar att sätta nästa regering i en svår sits redan från start. Med ett budgetutrymme som i princip förbrukades på ett enda år under innevarande mandatperiod lämnar det lite marginal för de reformambitioner som nu presenteras.

Konjunkturinstitutet har inte kommenterat de enskilda partiernas program, men myndighetens prognos sätter ett tydligt tak för vad som är ekonomiskt möjligt. Hur partierna väljer att förhålla sig till det taket lär bli en central fråga under valrörelsen.