Regeringen går vidare med sänkt straffålder till 13 år, trots massiv kritik

Lagen träder i kraft den 2 augusti

Från den 2 augusti gäller att 13-åringar som begår brott med ett minimistraff på fyra år kan dömas till fängelse. Den sänkta straffbarhetsåldern är tidsbegränsad till fem år, och en eventuell förlängning kräver ett nytt riksdagsbeslut efter utvärdering.

– Det är nödvändigt för att skydda samhället mot livsfarligt våld och annan allvarlig brottslighet, att stärka brottsoffers upprättelse och att hjälpa fler barn att lämna en destruktiv kriminalitet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Regeringen går samtidigt vidare med slopad straffrabatt för personer i åldrarna 18 till 20 år, och kraftigt minskad straffrabatt för 15 till 17-åringar. En 15-åring som begår brott kommer i regel få dubbelt så högt straff som i dag.

Lagrådet: Förslaget kan öka ungdomsbrottsligheten

Kritiken mot förslaget är bred och har kommit från tunga remissinstanser. Lagrådet skriver i sitt yttrande att en sänkning av straffbarhetsåldern "kan antas öka ungdomsbrottsligheten och trycka ned den till att begås av ännu yngre barn", och att förslaget strider mot barnkonventionen på flera punkter, bland annat att frihetsberövande av barn bara får användas som en sista utväg.

Åklagare är också kritiska. I en debattartikel i Dagens Nyheter lyfter flera åklagare att förslaget bara gäller vissa brott, vilket skapar rättsosäkerhet. En 13-åring som begår tre våldtäkter kan inte åtalas, medan en som transporterar en termosbomb kan det.

– Det här är otroligt snårigt och svårbedömt, säger åklagaren Sophia Berling, som också betonar att de misstänkta barnen ofta är offer för utpressning och hot.

Centerpartiets rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg är tydlig i sin kritik.

– En 13-åring är ett barn. Ett barn som inte ens har åldern inne att köpa energidryck. De barn under 15 år som begår grova brott behöver omhändertas och ges vård, inte sättas i fängelse för kriminalvård, skriver hon i ett mejl till Omni.

Demonstrationer i tio städer

Under måndagen hölls protester mot lagförslaget i tio svenska städer. På Gustav Adolfs torg i Malmö samlades hundratals personer, rapporterar SVT Nyheter. Bakom demonstrationerna står Rädda Barnen, Bris, Svenska kyrkan, Vision och Akademikerförbundet SSR.

– Det här är dåliga förslag som strider mot barnkonventionen, mot forskning om barns utveckling, säger Suzanna Holmberg från Rädda Barnen.

Akademikerförbundet SSR, vars medlemmar arbetar inom Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och socialtjänsten, varnar för att Kriminalvården saknar kompetens och strukturer för att möta barns behov av utbildning, behandling och psykosocialt stöd.

– Barn är inte små vuxna. Det krävs helt andra arbetssätt, annan kompetens och andra resurser för att ge barn en reell chans att bryta med kriminalitet, säger Fredrik Hjulström, expert på Akademikerförbundet SSR.

Enligt en demokratirapport från forskningsinstitutet SNS har Tidöregeringens lagförslag fått allvarlig kritik från Lagrådet dubbelt så ofta som tidigare regeringar, från fyra till åtta procent av förslagen, utan att riksdagen i någon större utsträckning röstar emot dem. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.