Regeringen sänker straffåldern till 13 år trots kritik från lagrådet

Gäller de grövsta brotten

Lagändringen träffar enbart brott med ett minimistraff på fyra år. Det handlar om mord, mordförsök, sprängningar och grova våldtäkter.

– I realiteten är det så att dagens system varken lyckas skydda medborgare från livsfarligt våld, ge brottsoffer upprättelse eller bryta destruktiva mönster som ofta finns runt de här barnen, säger Gunnar Strömmer.

Han lyfter fram att 52 barn under 15 år förra året fanns med i rättsliga prövningar om mord eller mordplaner.

– Det är svindlande, säger Strömmer.

Regeringen bedömer läget som akut och lagändringen som proportionell. Strömmer räknar med att domstolarna i många fall dömer ut ungdomsövervakning i stället för fängelse för de allra yngsta, men vid utförda mord och mordplaner väntas 13-åringar få fängelse.

Nytt straffrabattsystem införs parallellt

Samtidigt med den sänkta straffbarhetsåldern föreslår regeringen ett nytt straffrabattsystem för brottslingar under 18 år. En 15-åring får 40 procent av en vuxens straff, en 13-åring 10 procent. Eftersom det längsta tidsbestämda straffet i Sverige är 18 år innebär det att en 13-åring i praktiken kan dömas till knappt två års fängelse. Domstolarna ges också utrymme att besluta om både högre och lägre rabatt.

För unga vuxna i åldern 18–20 år slopas straffrabatten helt, och för dem mellan 15 och 18 år minskas den kraftigt, vilket enligt TV4 innebär att en 15-åring som begår brott i regel får dubbelt så högt straff jämfört med i dag.

Regeringen har i ett separat lagförslag föreslagit dubbla straff för brott inom ramen för gänguppgörelser, en bestämmelse som även gäller 13-åringar.

Lagrådet: Förslaget riskerar motverka sina syften

Kritiken mot förslaget har kommit från flera håll, bland annat Åklagarmyndigheten och en rad experter i den föregående utredningen. Lagrådet, vars uppgift är att granska att lagstiftning håller juridisk kvalitet, avstyrkte hela förslaget.

I sitt yttrande skriver lagrådet att en sänkning av straffbarhetsåldern "kan antas öka ungdomsbrottsligheten och trycka ned den till att begås av ännu yngre barn", vilket talar för att förslaget motverkar sina egna syften. Lagrådet bedömer också att förslaget strider mot barnkonventionen, bland annat mot principen att frihetsberövande av barn bara får användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.

Regeringen bemöter kritiken med att barnkonventionen inte slår fast en specifik lägsta straffbarhetsålder, utan enbart nämner 14 år i en rekommendation.

Lagändringen är tidsbegränsad till fem år. Innan en eventuell förlängning kan beslutas av riksdagen måste effekterna av den sänkta straffbarhetsåldern utredas, enligt Strömmer ett sätt att hantera ett akut läge samtidigt som förebyggande insatser ges tid att utvecklas.