Regeringen lånar till elstöd och sänkt bensinskatt i 7,7-miljardersbudget

Elstöd och billigare bensin ska stärka hushållens köpkraft

De två tyngsta posterna riktar sig direkt till hushållen. Totalt 3,4 miljarder kronor går till ett el- och gasstöd som betalas ut i sommar, varav 2,4 miljarder är nya pengar utöver den miljard som redan fanns avsatt i budgeten för 2026.

En villaägare kan räkna med mellan 1 100 och 1 850 kronor i stöd, enligt regeringen. Den som bor i lägenhet med separat elavtal får betydligt mindre, mellan 100 och 200 kronor.

Skatten på bensin och diesel sänks under fem månader från den 1 maj, med en krona per liter för bensin och 40 öre per liter för diesel. Det kostar staten 1,6 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. För den enskilde bilisten ger det ungefär 120 till 230 kronor totalt under perioden, rapporterar TT.

Regeringen har dessutom ansökt hos EU-kommissionen om tillstånd att sänka drivmedelsskatten ytterligare, med upp till tre kronor per liter, till en kostnad på 8 miljarder kronor. Den sänkningen är beroende av att oljepriserna fortsätter ligga högt.

Satsningar på vård, unga och rymdteknik

Utöver hushållsstöden innehåller budgeten en rad mindre poster. Rättsväsendet tillförs 270 miljoner kronor och 250 miljoner går till sommarbemanning i vården. Lika mycket, 250 miljoner, avsätts för sommarjobb i kommunerna för unga.

Barnlösa par får tillgång till fler IVF-försök via en satsning på 327 miljoner kronor. Rymdbolaget som driver Esrange i Kiruna tillförs 386 miljoner, och 100 miljoner kronor läggs på en förstärkt elbilspremie för privatpersoner. Därtill avsätts 130 miljoner för språkfrukost, läxhjälp och fler skolböcker.

Kritik mot att pengarna lånas

Att hela paketet är ofinansierat väcker kritik. Finanspolitiska rådet har tidigare riktat invändningar mot regeringens vana att lägga fram ofinansierade förslag, och Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg är inte nöjd.

– Finansministern har själv erkänt att pengarna är slut och nu närmar vi oss EU:s bottengräns för hur stora underskott ett land får ha, säger han och hänvisar till EU:s gräns på minus 3 procent av BNP.

Sparekonomen Shoka Åhrman konstaterar i en analys för TV4 att budgeten innehåller få direkta plånboksförbättringar för de flesta hushåll, och att den ekonomiska lättnad många känner snarare beror på Riksbankens tidigare räntesänkningar och reallöneökningar än på vårbudgetens innehåll.

Riksdagen väntas rösta om elstödet och bensinskatterna i en extra ändringsbudget som läggs fram parallellt med vårpropositionen. En ytterligare ändringsbudget kan komma vid riksdagens extrainkallad session i augusti, en månad före riksdagsvalet den 13 september.