Vårbudget på 7,7 miljarder, men Irankrig och AI-bubbla hotar prognosen

Svenska ekonomin återhämtar sig, men riskerna är stora

Den svenska ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas efter en längre period av svag utveckling, konstaterar regeringen i vårbudgeten. Trots det präglas framtidsprognoserna av ovanligt stor osäkerhet.

Två externa faktorer pekas ut som de främsta riskerna nedåt. Irankriget kan driva upp energipriserna, vilket i sin tur riskerar att öka inflationstrycket, höja de globala räntorna och pressa ned BNP-tillväxten. AI-boomen lyfts också fram som en potentiell riskfaktor, där en korrigering på aktiemarknaden kan uppstå om framtida vinster från AI-investeringar inte infrias.

Regeringen ser dock även ett scenario med högre tillväxt än väntat. Det försämrade säkerhetsläget i Europa, till följd av Rysslands krig i Ukraina och osäkerheten kring USA:s framtida roll i Nato, kan leda till ökad europeisk upprustning och därmed stärka BNP-tillväxten.

Hushållen får mest, elstöd och sänkt bensinskatt

Merparten av de 7,7 miljarderna riktas direkt till hushållen för att stärka köpkraften. Det enskilt största paketet är ett el- och gasstöd på 2,4 miljarder kronor, som betalas ut under sommaren, enligt uppgifter från Sveriges Radio.

Därtill sänks skatten på bensin och diesel med 1,6 miljarder kronor, och elbilspremien för privatpersoner förstärks med ytterligare 100 miljoner. Subventioner av flyg och färjor till Gotland tillförs 125 miljoner.

Utöver hushållssatsningarna innehåller budgeten en rad andra prioriteringar. Rymdbollaget som driver Esrange i Kiruna får 386 miljoner kronor, och barnlösa par ges möjlighet till fler IVF-försök via ett tillskott på 327 miljoner. Inom vården satsas 250 miljoner på sommarbemanning och 112 miljoner på ett vaccinationsprogram för äldre. Skolan tillförs 130 miljoner för språkfrukost, läxhjälp och fler skolböcker.

På försvars- och beredskapssidan avsätts 100 miljoner till järnvägsåtgärder för totalförsvaret och 125 miljoner till ökad elberedskap för Svenska kraftnät.

Bistånd och rättsväsende får också tillskott

Biståndsbudgeten förstärks med 1,7 miljarder kronor som förs över från 2025, till följd av lägre kostnader för asylmottagande förra året. Rättsväsendet tillförs 270 miljoner inom rättsområdet.

Vårbudgeten presenteras mot bakgrunden av en global handelspolitisk turbulens, där USA:s tullar fortsätter att skaka om finansmarknaderna. Hur djupt Irankriget och en eventuell AI-korrigering påverkar svensk ekonomi under resten av 2026 återstår att se när höstens budgetarbete tar vid.