Regeringen satsar 30 miljoner på språkfrukostar, men möts av kritik från C och lärare

Var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra

Bakgrunden till satsningen är tydlig. Enligt regeringen uppnår elever med utländsk bakgrund och sämre socioekonomiska förutsättningar generellt lägre kunskapsresultat i grundskolan, och var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra.

Tanken med språkfrukosten är att lärare ska fungera som språkliga förebilder under hela skoldagen, inte bara under lektionerna. Pengarna ska täcka både personal- och frukostkostnader.

– Där vet vi att språket inte är något man får med sig hemifrån, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) till TT.

Utöver språkfrukosten föreslår regeringen att statsbidraget för läxhjälp förstärks med 50 miljoner kronor för 2026, och att statsbidraget för litteraturinköp höjs med lika mycket, vilket motsvarar ungefär 250 000 nya böcker. Förslaget bygger på en överenskommelse med Sverigedemokraterna och presenteras i sin helhet när vårpropositionen lämnas till riksdagen den 13 april.

Centerpartiet vill hellre höja lärarlönerna

Centerpartiet välkomnar inte satsningen. Partiets migrations- och integrationspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen skriver i ett mejl till Omni att frukostsatsningar i sig är viktiga, eftersom många elever kommer till skolan utan mat i magen.

– Men att staten ska kräva att de få lärare som finns där prioriterar frukost framför undervisning känns ärligt talat inte särskilt klokt, skriver han.

C vill i stället höja ersättningen för lärare som arbetar i utsatta områden, för att göra det mer attraktivt att ta tjänster där lärarbristen är som störst.

Även Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, är kritisk och kallar satsningen symbolisk. Hon anser att regeringen borde fokusera på de större reformer som redan är på väg.

– Regeringen kommer under de närmaste åren genomföra stora och efterlängtade reformer, de borde koncentrera sig på det i stället för att dutta med sådant som huvudmännen borde klara själva, säger hon till Vi Lärare.

Mohamsson passar samtidigt på att rikta kritik mot kommunerna och deras prioriteringar, enligt Vi Lärare.

– Kommunsverige har haft ett otroligt stort överskott som jag hade velat se gå till skolan i stället, säger hon.

Läsningen bland unga har minskat successivt sedan 2012, enligt Mediemyndighetens undersökning Unga & medier 2025. Bara 20 procent av unga mellan 12 och 18 år läser böcker varje dag, vilket är en av anledningarna till att regeringen nu väljer att förstärka även litteraturbidraget. Vårändringsbudgeten i sin helhet presenteras den 13 april.