Socioekonomin avgör vem som röstar, visar forskning om valdeltagandet

Utbildning och inkomst styr valdeltagandet

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson pekar på socioekonomiska faktorer som den viktigaste förklaringen till skillnaderna.

– Ju fler med jobb, hög utbildning, hög inkomst och som kan svenska, desto högre blir också valdeltagandet, säger han till Dagens Nyheter.

Mönstret syns tydligt när man jämför kommuner med olika demografisk sammansättning. Haparanda, med ett valdeltagande på 69 procent, ligger 15 procentenheter under rikssnittet.

Lomma är motsatsen till Haparanda

Skånska Lomma illustrerar sambandet från andra hållet. Där har över 70 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning, och drygt 92 procent röstade i det senaste riksdagsvalet, vilket placerar kommunen i topp nationellt.

Skillnaden mellan Lomma och Haparanda är alltså över 23 procentenheter, en av de största kommunala klyftorna i valdeltagande i landet.

Forskningen om valdeltagande visar att de grupper som röstar minst, personer utan fast arbete, med lägre utbildning och lägre inkomster, också är de som i störst utsträckning berörs av politiska beslut om välfärd och arbetsmarknad. Det skapar en demokratisk obalans där de med störst behov av politisk representation är minst benägna att delta i valen.