AI-bolagen köper upp gamla böcker, vilket driver upp priserna för samlare och bibliotek
Foto: Freepik
Kapplöpningen om träningsdata till AI-modeller har fått ett oväntat sidoeffekt: efterfrågan på gamla och sällsynta böcker har exploderat, med stigande priser som följd för samlare, antikvariat och bibliotek.
Böcker som träningsdata
AI-företagen behöver enorma mängder högkvalitativ text för att träna sina språkmodeller. Moderna webbtexten räcker inte, utan bolagen söker sig allt mer till äldre litteratur, vars upphovsrätt har löpt ut och som därmed kan användas fritt.
Det har skapat en ny och oväntat stark köpare på den antikverade bokmarknaden. Bolag och ombud köper upp stora volymer äldre titlar, framför allt från 1800-talet och tidigt 1900-tal, för att digitalisera och använda som träningsdata.
– Det är en marknad vi aldrig sett förut. Plötsligt konkurrerar helt andra aktörer om samma böcker som våra vanliga kunder, säger en antikvariatsägare citerad i Omnis rapportering av Katarina Andersson.
Priserna stiger, samlare och bibliotek drabbas
Prisuppgångarna slår hårdast mot dem som av traditionella skäl köper gamla böcker, nämligen samlare, forskare och offentliga bibliotek med begränsade inköpsbudgetar. Titlar som tidigare såldes för några hundra kronor betingar nu mångdubbelt högre priser på auktioner och hos antikvariat.
För bibliotek med uppdrag att bevara kulturarv är situationen särskilt besvärlig. Budgetarna är satta utifrån historiska prisnivåer, och när en ny typ av resursstark köpare kliver in på marknaden förlorar de i konkurrenskraft.
Samlare vittnar om samma sak. Nischer som tidigare var relativt prisvärda, exempelvis vetenskaplig litteratur från 1800-talet och tidiga reseberättelser, har blivit svårare att komma åt.
En oväntad konsekvens av AI-kapplöpningen
Utvecklingen illustrerar hur AI-industrins resursbehov får konsekvenser långt utanför tekniksektorn. Träningsdata har blivit en strategisk tillgång, och bristen på den driver bolagen att söka i allt mer oväntade riktningar.
Upphovsrättsfrågan är central. Verk vars skyddstid löpt ut, i Sverige generellt 70 år efter upphovsmannens död, är fria att använda utan tillstånd eller ersättning. Det gör äldre fysiska böcker till ett attraktivt och lagligt alternativ när avtalsförhandlingar med förlag och nyhetsmedier kört fast.
Hur länge prisuppgången håller i sig beror delvis på hur snabbt bolagen lyckas digitalisera de volymer de behöver, och om lagstiftare i EU och USA väljer att reglera användningen av historiskt material för AI-träning.