Forskarbråk om OpenAI:s mattedurchbrott: "Vet inte om vår data användes"

Ett bråk har blossat upp kring hur OpenAI löste ett av matematikens mest berömda olösta problem. En professor vid New York University menar att bolaget kan ha använt hans opublicerade forskning utan tillstånd, rapporterar The Guardian.

Vad är Navier-Stokes-problemet?

Navier-Stokes-problemet är ett av de sju så kallade millennieproblemen, en samling särskilt svårlösta matematiska problem som Clay Mathematics Institute valde ut år 2000. För lösningen på vart och ett utlovas en miljon dollar.

Fram tills nu har bara ett av de sju problemen fått en allmänt erkänd lösning, nämligen Poincarés förmodan, som löstes av den ryske matematikern Grigorij Perelman. OpenAI hävdar sig nu ha knäckt Navier-Stokes-problemet, vilket i så fall vore ett historiskt genombrott.

Professorn pekar på OpenAI:s kodverktyg

Matematikprofessorn Tristan Buckmaster vid New York University ifrågasätter hur OpenAI egentligen kom fram till sin lösning. Han uppger att bolaget intensifierade sitt arbete med Navier-Stokes-problemet efter att ha fått kännedom om att han och en forskare på konkurrenten Anthropic var nära ett eget genombrott.

Buckmaster lyfter också fram att hans pågående forskning var lagrad i OpenAI:s kodverktyg Codex, och därmed kan ha varit tillgänglig för bolaget.

– Jag vet inte vad deras modell gjorde, eller hur. Jag vet inte om våra data användes. Jag anklagar ingen för någonting, skriver Buckmaster i ett dokument som The Guardian tagit del av.

Hans formuleringar är försiktiga, men frågan han väcker är central: om opublicerad forskning lagras i ett kommersiellt verktyg, vem äger då den kunskapen?

OpenAI förnekar men utesluter ingenting

OpenAI tillbakavisar att forskarnas arbete medvetet använts. Samtidigt medger bolaget att det inte kan uteslutas att datan bidragit till att förbättra dess tjänster, vilket i praktiken lämnar frågan obesvarad.

Konflikten speglar en bredare debatt inom forskarvärlden om gränserna för vad AI-bolag får göra med material som användare laddar upp till deras plattformar. Att opublicerade forskningsresultat potentiellt kan absorberas av kommersiella modeller utan forskarnas vetskap oroar många inom akademin.

Huruvida OpenAI:s lösning på Navier-Stokes-problemet kommer att godkännas av det matematiska samfundet återstår att se. Clay Mathematics Institute har ännu inte kommenterat bolagets påstådda genombrott.