OpenAI löste 100-årigt matematikproblem med AI på 88 timmar

Vad är Navier–Stokes-problemet?

Navier–Stokes-problemet handlar om hur vätskor och gaser rör sig, ett fenomen som matematiker försökt bevisa matematiskt i uppåt ett sekel. Problemet är ett av sju särskilt svårlösta matematiska problem som Clay Mathematics Institute valde ut år 2000, med en prissumma på en miljon dollar per lösning.

Fram tills nu har bara ett av de sju problemen fått en allmänt erkänd lösning, nämligen Poincarés förmodan, som den ryske matematikern Grigorij Perelman löste. De övriga sex har stått olösta, trots decennier av forskning från världens ledande matematiker.

10 000 AI-agenter nådde målet på under fyra dygn

OpenAI satte omkring 10 000 AI-agenter på uppgiften. Lösningen nåddes på 88 timmar, till en kostnad av miljontals dollar, uppger bolaget.

New York Times skriver att resultatet visar hur AI håller på att förändra förutsättningarna för avancerad matematik i grunden. Genombrottet kommer inte isolerat, utan som en del av en snabb acceleration inom AI-driven matematik.

Anthropic löste Fermats stora sats på elva dagar

Bara några dagar före OpenAIs tillkännagivande presenterade konkurrenten Anthropic ett eget matematiskt genombrott. Bolagets AI-system tog sig an det berömda beviset för Fermats stora sats och löste det på elva dagar.

Fermats stora sats är ett av matematikhistoriens mest kända problem och bevisades ursprungligen av den brittiske matematikern Andrew Wiles 1995, efter mer än sju års arbete. Att ett AI-system nu replikerat och genomfört ett liknande bevis på under två veckor understryker hur snabbt kapaciteten hos dessa system växer.

Tillsammans markerar de två genombrotten en ny fas för AI inom grundforskning, där systemen inte längre enbart assisterar utan självständigt löser problem som legat olösta i generationer. Hur den matematiska forskarvärlden formellt granskar och godkänner lösningarna återstår att se.