Fyra av tio svenskar anser att sociala medier förstärker könsroller
Foto: Freepik
Algoritmer på sociala medier styr män mot motorsågar och manosfär, medan kvinnor får smink och tradwives i flödet. Fyra av tio svenskar upplever att plattformarna befäster stereotypa könsroller, enligt uppgifter från Omni.
Algoritmerna sorterar användarna efter kön
Sociala medier delar inte bara upp användare efter intressen, utan verkar också förstärka traditionella könsmönster. Män och kvinnor hamnar i olika digitala rum, där innehållet speglar och förstärker förväntningar kopplade till kön.
Plattformar som Discord, Reddit och YouTube domineras av manliga användare och tenderar att mata dem med innehåll kopplat till teknik, spel och, i mer extrema fall, mansforum med antifeminismtendenser, den så kallade manosfären. Pinterest, TikTok och Instagram styr i stället många kvinnor mot skönhet, heminredning och fenomenet tradwives, där kvinnor förespråkar ett traditionellt husmorsliv.
Mönstret är inte slumpmässigt. Algoritmerna är tränade på engagemang, och när användare klickar, stannar kvar eller delar innehåll av ett visst slag förstärks flödet i samma riktning. Resultatet blir digitala ekokammare sorterade efter kön.
Varannan ung kvinna påverkas mest
Unga kvinnor uppger i högre utsträckning än andra grupper att de exponeras för stereotypt könskodat innehåll. Trenden med tradwives, alltså kvinnor som aktivt marknadsför en återgång till traditionella könsroller, har vuxit kraftigt på plattformar som TikTok och Instagram under de senaste åren.
På manssidan har algoritmdrivna rekommendationer pekats ut som en inkörsport till mer extrema delar av manosfären, där influencers som Andrew Tate fått miljontals följare bland unga män. Forskning från bland annat Reuters Institute visar att rekommendationssystem på YouTube kan driva användare mot alltmer radikalt innehåll i ett så kallat radikaliseringstrappa-mönster.
– Det handlar inte om att plattformarna aktivt vill skapa könsroller, men deras affärsmodell bygger på att maximera tid på plattformen, och stereotypt innehåll engagerar, säger Magnus Eriksson, journalist på Omni.
Reglering och medvetenhet diskuteras
EU:s digitala tjänstelag, DSA, som trädde i kraft fullt ut under 2024, ställer krav på stora plattformar att analysera och redovisa systemrisker, däribland påverkan på jämställdhet och könsroller. Kommissionen har inlett granskningar av bland annat TikTok och Meta med hänvisning till just algoritmers samhällspåverkan.
I Sverige lyfter fyra av tio frågan om att sociala medier aktivt bidrar till att cementera könsroller snarare än att spegla dem. Det antyder en växande medvetenhet om hur digitala plattformar formar normer, inte bara återspeglar dem.
Debatten om algoritmernas könssortering väntas intensifieras i takt med att EU:s tillsyn skärps och fler länder, bland annat Frankrike och Australien, överväger lagstiftning som begränsar rekommendationssystem riktade mot minderåriga.