Hybrider av människa och AI slog både experter och modeller i framtidsprognoser

Så gick experimentet till

Ming lät människor och AI-modeller göra prognoser om verkliga händelser hämtade från vadslagningsajten Polymarket, en plattform där användare satsar pengar på framtida utfall. Resultaten jämfördes sedan mot varandra och mot marknadens samlade bedömning.

Stora AI-modeller presterade bättre än enskilda människor, men klarade inte av att slå marknaden som helhet. Det starkaste resultatet kom från en tredje kategori, så kallade kentaurer, där människa och AI samarbetade.

Kentaurerna matchade marknaden, och slog den ibland

Hybriderna presterade i nivå med marknaden och överträffade den i vissa frågor, vilket varken AI-modellerna eller de mänskliga deltagarna lyckades med på egen hand.

Ming betonar att det inte handlade om deltagarnas intelligens.

– Det är inte så att dessa personer var mer intelligenta än de andra i studien. Men de visade två viktiga egenskaper: perspektivtagande och intellektuell ödmjukhet, skriver Vivienne Ming, neuroforskare, i Wall Street Journal.

Perspektivtagande innebär förmågan att se ett problem ur flera synvinklar. Intellektuell ödmjukhet handlar om att erkänna sina egna kunskapsluckor och vara öppen för att korrigera sina slutsatser, egenskaper som visade sig avgörande när människa och AI kombinerades på rätt sätt.

Experimentet tillför ett konkret resultat i debatten om hur AI bäst används i praktiken. Snarare än att ersätta mänskligt omdöme verkar de starkaste resultaten uppstå när AI fungerar som ett komplement, och när den mänskliga parten är kapabel att ifrågasätta både sig själv och modellen.