Sam Altman tror AI slår ut jobb i stor skala, ser medborgarlön som möjlig lösning
Foto: Freepik
OpenAI-chefen Sam Altman varnar för att artificiell intelligens kan komma att omvälva arbetsmarknaden i grunden, och pekar på medborgarlön som ett möjligt svar på de ekonomiska konsekvenserna.
AI hotar att slå ut stora delar av arbetsmarknaden
Sam Altman, vd för OpenAI, är en av de mest inflytelserika rösterna inom AI-branschen, och han döljer inte sin oro för teknikens samhällseffekter. Enligt Omni bedömer Altman att AI kan ställa hela samhällsstrukturen på ända, inte minst vad gäller hur människor försörjer sig.
Utvecklingen går snabbt. Allt fler arbetsuppgifter som tidigare krävde mänsklig kompetens, inom allt från kundtjänst och juridik till programmering och journalistik, kan i dag hanteras av AI-system. Altman ser detta som en strukturell förändring, inte en tillfällig störning.
Medborgarlön som buffert mot automatiseringen
En av de lösningar Altman lyfter fram är medborgarlön, ett system där alla medborgare får en grundläggande inkomst oavsett om de arbetar eller inte. Tanken är att medborgarlönen ska fungera som en ekonomisk buffert när automatiseringen tar bort jobb i stor skala.
Medborgarlön är inte ett nytt koncept, men det har fått förnyad aktualitet i takt med att AI-debatten intensifierats. Flera länder och regioner, bland annat Finland, Kenya och delar av USA, har genomfört eller genomför pilotprojekt för att testa modellen i praktiken.
Altman har tidigare investerat i GiveDirectly, en organisation som arbetar med direkta kontantöverföringar till fattiga, och han är även kopplad till Worldcoin, ett projekt som kombinerar digital identifiering med ekonomiska utbetalningar. Hans intresse för medborgarlön är alltså inte enbart teoretiskt.
Kritiker ifrågasätter vem som ska betala
Frågan om finansiering är den springande punkten i debatten om medborgarlön. Kritiker menar att ett universellt system skulle kräva massiva skatteintäkter och riskera att urholka incitamenten att arbeta.
Altman och andra förespråkare argumenterar å sin sida för att produktivitetsvinster från AI kan generera tillräckligt med ekonomiskt värde för att finansiera systemet, exempelvis genom skatt på automatisering eller på de bolag som tjänar mest på tekniken. Hur en sådan omfördelning i praktiken skulle utformas är dock långt ifrån avgjort.
Debatten om AI och arbetsmarknadens framtid väntas intensifieras ytterligare i takt med att allt kraftfullare AI-modeller lanseras. OpenAI planerar att släppa nya versioner av sina system under 2025 och 2026, vilket sannolikt kommer att hålla frågan om medborgarlön och ekonomisk omställning högt på den politiska agendan.