Sverige kritiseras för att ha skrivit under Pax Silica utan EU-förankring

Vad är Pax Silica?

Pax Silica är ett amerikanskt samarbetsinitiativ som rör halvledare, kritiska mineraler, AI, mjukvara och digitala plattformar. Syftet är att säkra leveranskedjor för framväxande teknik under amerikanskt inflytande.

Enligt New York Times planerar Trump-administrationen att bygga ett konsortium med tillgångar på över 1 000 miljarder dollar för investeringar i energi, mineraler och halvledare. Sverige nämns som ett av deltagarländerna, tillsammans med Singapore, Förenade arabemiraten och Qatar.

Sverige är, tillsammans med Grekland, det enda EU-landet som skrivit under, men Euractiv rapporterar att Grekland förnekar att man faktiskt undertecknat avtalet, trots att USA listar landet som signatär.

Oppositionen: "Extremt oklart vad det innebär"

Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) ifrågasätter både processen och innehållet i avtalet.

– Det är extremt oklart vad det innebär. Vad har man egentligen lovat bort sig till? säger han till SvD.

Han menar att Sverige inte borde binda sig till USA i ett läge där landet också har att vinna på handel med andra parter, och att frågan måste diskuteras i riksdagen och inom EU om avtalet har någon praktisk betydelse.

– Om detta bara är ett sätt att göra Trump glad så är det inget problem. Men har det någon praktisk äkta betydelse då är det ett problem. Det vet vi inte, och det är det som är problemet, säger Paarup-Petersen.

Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson är inne på samma linje. I ett sms till SvD skriver han att regeringen ingått ett samarbetsavtal med Trump-administrationen utan att informera utrikesutskottet eller förankra en gemensam position inom EU.

– Utrikesministern måste redogöra för utrikesutskottet vad avtalet innebär och vilka åtaganden Sverige har gjort, skriver Johansson.

Regeringen: icke-bindande samarbete

Malmer Stenergard bemöter kritiken med att Pax Silica är ett icke-bindande samarbete som regeringen kan hantera inom ramen för sin utrikespolitiska befogenhet, och att någon riksdagsbehandling därför inte krävs.

Kritiken kommer inte bara från riksdagen. Ett öppet brev till utrikesministern, skrivet av en grupp företagare och öppet för allmänheten att underteckna, har samlat runt 230 underskrifter. Brevet kräver en förklaring till Sveriges agerande.

Paarup-Petersen är inte principiellt emot satsningar på halvledare, men betonar att Sverige inte kan gå sin egen väg utan att ta med Europa.

– Regeringen tänker ju inte fel där. Men man kan inte gå sin egen väg utan att ta med Europa när vi är i det läge vi är, säger han.

Frågan väntas hamna i utrikesutskottet, där oppositionen nu pressar på för att Malmer Stenergard ska redogöra för avtalets exakta innehåll och vilka förpliktelser Sverige har åtagit sig.