36 länder bildar tribunal för att åtala Putin för krigsbrott

Vilka länder står bakom initiativet?

Koalitionen består av 34 europeiska länder, däribland Sverige, samt Australien och Costa Rica. EU stödjer initiativet, men fyra medlemsländer valde att inte skriva under, nämligen Bulgarien, Ungern, Malta och Slovakien.

Frånvaron av de fyra EU-länderna speglar de sprickor som länge funnits inom unionen kring hur hårt linjen mot Ryssland ska dras. Ungern, under Viktor Orbán, har konsekvent blockerat eller försvårat EU:s gemensamma agerande gentemot Moskva sedan invasionen av Ukraina inleddes 2022.

Ukrainas utrikesminister: "Han kommer bli historisk som en brottsling"

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha var på plats vid signeringen och lät inte tillfället gå obemärkt förbi.

– Putin har alltid velat bli historisk. Denna tribunal kommer att hjälpa honom med det. Han kommer bli historisk som en brottsling, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Uttalandet sammanfattar den symboliska tyngd som initiativtagarna vill ge tribunalen, även om de juridiska och praktiska hindren är betydande. För att Putin faktiskt ska kunna ställas inför rätta i Haag krävs att han befinner sig i ett land som är berett att utlämna honom, något som i nuläget framstår som närmast uteslutet.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdade redan i mars 2023 en arresteringsorder mot Putin, kopplad till deportationen av ukrainska barn. Den ordern har ännu inte verkställts, och den nya tribunalen är ett separat initiativ med fokus specifikt på aggressionsbrottet, det vill säga själva beslutet att invadera Ukraina.

Tribunalens praktiska möjligheter att faktiskt ställa Putin inför rätta är försvinnande små så länge han sitter vid makten i Ryssland. Ändå ser förespråkarna ett värde i att formellt fastslå ansvar, skapa ett juridiskt ramverk och sätta press inför ett framtida scenario där maktförhållandena förändras.