Foto: AI-genererad illustration
Länder kan bromsa FN:s klimattoppmöten utan att det märks utåt, bland annat genom att skylla på pengar, hänvisa till teknik eller lova utan att leverera. Det säger professor Shannon Gibson, som studerar klimattoppmöten, enligt TT.
– Det är inte så attraktivt att bara gå ut och säga nej, säger Shannon Gibson, professor i miljöstudier och internationella relationer vid University of Southern California.
Vilka tekniker använder diplomaterna?
Gibson ser fem tekniker som diplomater tar till för att bromsa framsteg i smyg. Hon nämner bland annat att skylla på kostnader, hänvisa till teknik, lova utan att uppfylla och ta beslut när inte alla är på plats.
Rika länder skyller på sina budgetar, medan tillväxtländer som Kina och Indien säger att de behöver tid att ställa om. Samtidigt läggs enorma summor på försvar och fossila subventioner.
– Om man tog pengar därifrån skulle man enkelt få ihop det som behövs, inte bara för att minska utsläppen utan också för anpassning och förluster och skador, säger Gibson.
Hon pekar också på en ”friåkarproblematik”, det vill säga kollektiva mål utan krav på enskilda länder.
– Länderna kan komma undan med nästan vad som helst, säger hon.
Därför kan teknikoptimism vara en fasad
Avancerad teknik som koldioxidlagring lyfts ibland fram som viktiga verktyg. I mer extrema fall handlar det om klimatmanipulering eller genetiskt modifierade träd.
– Jag tror att den här teknikoptimismen ibland kan vara farligare än att säga blankt nej, eftersom det blir ett slags fasad av handlingskraft. Men länder fortsätter att stödja sina koldioxidintensiva industrier, säger Gibson.
Även ordval används för att slippa agera. Att ta bort termer som ”fossila bränslen” eller skriva ”fasa ned” i stället för ”fasa ut” är enligt Gibson en klassisk teknik.
Löften utan leverans och beslut i frånvaro
Länder kan lova saker och sedan backa eller strunta i löftet. Gibson lyfter fram att Nepal bad om ett krismöte med fonden för förluster och skador och fick ett löfte om 20 miljoner dollar.
– Men de måste fortfarande göra en ansökan. Så du har ett katastrofdrabbat land som måste sätta sig och skriva en bidragsansökan, säger hon.
Klimattoppmötena kräver konsensus. Om ett land inte hinner dit, eller om ordföranden ”missar” att ett land begärt ordet, kan beslut ändå klubbas. Gibson hävdar att det finns ett mönster.
– Det är ju aldrig så att det är Saudiarabien som man missar, säger hon.
Hoppet finns kvar
Trots bristerna hoppas Gibson på framsteg i klimatprocesserna vid COP.
– Trots att vi haft pandemi, flera krig och att USA lämnat Parisavtalet två gånger så har prognoserna för temperaturökningen gått nedåt. Så jag hoppas att vi kommer att fortsätta att göra framsteg, säger hon.
Artikeln är skriven med hjälp av AI. Läs mer i vår AI-policy.
