Fisket fällde Islands EU-omröstning
Foto: Freepik
Island röstade den 30 augusti nej till att inleda samtal om EU-medlemskap, och det var kontrollen över landets fiskenäring som i slutändan avgjorde utgången, rapporterar Politico.
Fisket trumpetade ner alla andra argument
Trots att både ekonomi och nationell identitet diskuterades intensivt under kampanjen var det fisket som dominerade debatten på nej-sidan.
– För nejlägret handlade det om en enda sak: den isländska fiskenäringen, säger Hallgrímur Oddsson, grundare av tankesmedjan Evrópustraumar.
Ja-sidan lyfte fram att Island som EES-medlem redan lyder under EU-lagar som landet inte självt tagit fram, och att ett eventuellt euro-inträde skulle kunna pressa ner de höga levnadskostnaderna. EU försökte möta motståndet med löften om kompromisser kring fisket, men det räckte inte för att rubba skepsisen.
Djup klyfta mellan stad och landsbygd
Skiljelinjen i omröstningen var geografiskt tydlig. Bara i huvudstaden Reykjavik röstade en majoritet ja till att inleda EU-samtal, medan landsbygden röstade nej.
Det speglar hur beroende stora delar av landet utanför Reykjavik är av fiskenäringen, en sektor som traditionellt setts som en grundpelare i isländsk ekonomi och identitet. Fruktan för att förlora nationell kontroll över fiskevatten och kvoter vägde tyngre än argumenten om ekonomiska fördelar med ett EU-medlemskap.
Island har länge haft en komplicerad relation till EU. Landet är knutet till unionen via EES-avtalet och Schengensamarbetet, men har aldrig blivit fullvärdig medlem. En tidigare medlemskapsansökan lämnades in 2009 under finanskrisen men drogs tillbaka 2015. Folkomröstningen den 30 augusti var ett nytt försök att pröva folkopinionen, och resultatet visar att motståndet mot fullt medlemskap kvarstår, med fisket som den enskilt viktigaste förklaringen.
