Påståendet om ryska soldaters överlevnadstid ifrågasätts

Kedjan bakom påståendet

Nyheten spreds globalt efter att Foreign Policy publicerade den, med hänvisning till ett större Telegram-konto som i sin tur hade hämtat uppgifterna från militärbloggen. Ursprungskällan är alltså ett antagande, inte ett verifierat faktum.

Werner beskriver spridningen som ett exempel på hur okontrollerad information kan färdas genom flera led och vinna trovärdighet på vägen.

– Information blir mer värdefull ju mer dyrköpt den är. I krigsdimma finns det få konkreta detaljer att ta fasta på, säger Werner till Medierna.

Svårt att mäta livslängd vid fronten

Militärexperten Joakim Paasikivi bekräftar problematiken. Det finns inget självklart sätt att räkna på överlevnadstid vid fronten, vilket gör det svårt att presentera tillförlitliga siffror överhuvudtaget.

Werner tror att detaljrikedomen i påståendet, ett exakt intervall på 20 till 35 minuter, bidrog till att det fick genomslag. Konkreta siffror upplevs som mer trovärdiga i ett informationsklimat präglat av osäkerhet.

Även Omni återgav den ursprungliga uppgiften och har i efterhand försett artikeln med ett förtydligande om att trovärdigheten ifrågasatts.

Granskningen illustrerar en återkommande utmaning i rapporteringen från kriget i Ukraina: information som cirkulerar i sociala medier och militärbloggar tas upp av etablerade medier utan tillräcklig källkritisk kontroll, och felaktiga uppgifter hinner spridas brett innan de korrigeras.