Statliga ryska mätningar visar sjunkande förtroende för Putin

Siffrorna talar sitt eget språk

Mätningarna från VTsIOM visar att förtroendet för Putin föll från 72,9 till 66,7 procent mellan början av mars och början av april 2025. Samtidigt sjönk stödet för hans parti Enade Ryssland från 32,1 till 27,3 procent under samma period.

ISW understryker i sin dagliga lägesrapport att statliga opinionssiffror inte är pålitliga i sig, men att en statlig institution öppet redovisar en sjunkande trend är i sig ett tecken på att missnöjet inte längre går att dölja. Det oberoende institutet Levada Center, som av den ryska staten klassas som utländsk agent, målar upp en ännu dystrare bild för Kreml, där bara 36 procent av ryssarna uppger att de stödjer den politiska utvecklingen i landet.

En av de konkreta frågorna som väcker frustration bland vanliga ryssar är statens ökade inskränkningar av internet, inte minst mot Telegram. Enligt Reuters uppgav Kreml så sent som den 15 april att begränsningarna är tillfälliga, men uttalandet har inte lugnat opinionen.

Ekonomin sätter press underifrån

Missnöjet förstärks av ett allt tydligare ekonomiskt bakslag. Rysslands ekonomiutvecklingsminister Maksim Reshjetnikov varnade den 17 april vid ett forum för företagsstöd om att statens reserver är nära uttömda, rapporterar The Moscow Times.

– Vi kommer aldrig att backa ur de åtaganden vi redan har gjort. Men nya utbetalningar kommer att ske i betydligt mer blygsamma volymer, sade Reshjetnikov.

Den snabba ekonomiska tillväxten på 4,1 procent 2023 och 4,9 procent 2024 byggde i stor utsträckning på att befintliga reserver förbrukades. Centralbankchefen Elvira Nabiullina har konstaterat att nästan all produktionskapacitet nu är utnyttjad och att likviditetstillgångarna i Rysslands nationalförmögenhetsfond krympt från 8,4 biljoner rubel före kriget till 3,9 biljoner rubel. Tillväxten bromsade till 1 procent under 2025, och BNP låg 1,8 procent lägre under januari och februari i år jämfört med samma period föregående år.

Budgetunderskottet uppgick till 5,6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, under 2024. Under första kvartalet 2025 hade underskottet redan nått 4,6 biljoner rubel, mer än vad som var planerat för hela året. En bidragande orsak är de enorma militärutgifterna, men också statliga subventioner av räntor på lån, som enligt centralbanken uppgår till totalt 17 biljoner rubel.

Kriget når djupare in i Ryssland

Till det ekonomiska och politiska trycket läggs nu ett militärt. Guvernören i Leningradregionen, Alexander Drozdenko, meddelade den 15 april inför regionens parlament att området numera är ett "frontlinje-oblast" efter ukrainska drönararanfall mot hamnar och ekonomisk infrastruktur, enligt ISW:s lägesrapport.

Drozdenko uppgav den 17 april att luftförsvaret ska förstärkas och att reservister med stridserfarenhet rekryteras för att skydda industrianläggningar. Kontrakt erbjuds på upp till tre år. Ukrainska långdistansangrepp mot olje- och hamninfrastruktur i Leningradregionen har intensifierats sedan mars 2026 och har enligt ISW skadat Rysslands oljeexportkapacitet avsevärt.