Trump går i krig mot Iran utan folkligt stöd, den förste i modern tid

Stödet för kriget rekordlågt

Normalt sett samlar sig amerikanerna kring sin president när militära operationer inleds, för att sedan tappa stödet om kriget drar ut på tiden. Den dynamiken uteblir nu helt.

Stödet för Trumps bombkampanj mot Iran ligger på mellan 27 procent i en Reuters/Ipsos-mätning och 41 procent i en CNN-undersökning, skriver New York Times Peter Baker i en analys. Det är långt under det stöd Trumps föregångare fick när de inledde militära insatser utomlands.

– Med tanke på att krig tenderar att bli mindre populära med tiden tyder den inledande negativa reaktionen på att striderna riskerar att skapa politiska problem för Donald Trump och hans republikanska partikamrater ju längre de pågår, konstaterar Baker.

Baker pekar också på att Trump, till skillnad från tidigare presidenter, inte ansträngt sig för att förankra kriget hos befolkningen. Han har inte förklarat varför kriget är nödvändigt, hur det ska sluta eller vad seger innebär. Administrationen har dessutom lämnat motsägelsefulla besked om vad som drev beslutet.

Ett land som redan är utmattat efter decennier av strider i Mellanöstern visar litet intresse för ytterligare ett militärt äventyr utomlands, noterar Baker. Den djupa politiska polariseringen gör det dessutom svårare att bygga brett stöd, även bland amerikanerna som sympatiserar med målet att störta Irans regering.

Krig och jobbförluster pressar ekonomin

Kriget inleddes i ett ekonomiskt känsligt läge. USA förlorade 92 000 jobb i februari och arbetslösheten steg till 4,4 procent, visar siffror som publicerades i fredags, rapporterar CNBC:s Matt Peterson.

Samtidigt har bensinpriserna stigit med nästan 23 cent på en vecka, enligt mätningar från AAA. Fartyg som transporterar olja tvekar att passera Hormuzsundet medan missiler flyger, vilket drivit upp Brentolja till över 90 dollar per fat, upp från 72,50 dollar veckan innan kriget inleddes.

Peterson skriver att det är rimligt att tro att amerikanerna kommer att fråga sig varför USA ska fortsätta betala ekonomiskt och militärt i Iran, när Trump hävdat att tidigare bombningar totalt förstört landets kärnteknikprogram och att ayatolla Ali Khamenei redan är död.

S&P 500 föll 1,5 procent när handeln öppnade i fredags, och investerare befarar att de högre energipriserna driver upp inflationen på nytt. Det kan i sin tur tvinga Federal Reserve att avvakta med räntesänkningar, trots att Trump upprepade gånger krävt att centralbanken ska sänka räntan.

Trumps ekonomiske rådgivare Kevin Hassett sade på CNBC att det inte förs några diskussioner om att tappa från den strategiska oljestrategiska reserven. Hur länge den linjen håller beror i hög grad på hur länge striderna fortsätter och hur hårt energipriserna biter in i hushållens ekonomi inför novembervalet.