Trumps hot mot Iran kan tvinga USA:s militär att begå krigsbrott

Tydligare hot än någonsin

Trumps tidigare deadlines har ofta varit vaga, men det senaste ultimatumet är exceptionellt konkret, skriver BBC:s Nordamerika-korrespondent Anthony Zurcher i en analys. Presidenten satte tisdagen den 8 april klockan 20.00 Washington-tid som slutdatum och lovade att varje kraftverk och bro i Iran ska vara "decimerade" inom fyra timmar om landet inte öppnar Hormuzsundet.

På sin plattform Truth Social formulerade Trump kravet med kraftuttryck och direkta hot om att Iran annars lever i "helvetet". Att backa från formuleringar av den här typen riskerar att skada hans trovärdighet, konstaterar Zurcher, särskilt om Iran och omvärlden drar slutsatsen att USA inte förhandlar från en styrkeposition.

Juridikexperter: Attackerna utgör krigsbrott

Nästan alla juridiska experter är överens om att angrepp på civil infrastruktur av det slag Trump beskriver utgör krigsbrott. Det skriver Julian Borger i The Guardian, som talat med två tidigare militärjurister, Margaret Donovan och Rachel VanLandingham, som båda tjänstgjort som så kallade JAG-officerare med ansvar för att ge råd vid militära målangivelser.

– Sådana uttalanden, om de genomförs, skulle utgöra de allvarligaste krigsbrotten och placerar soldater i en djupt utmanande situation, skriver de på sajten Just Security.

De understryker att Trumps löfte om att bomba Iran "tillbaka till stenåldern", och försvarsminister Pete Hegseths order om att visa "ingen nåd", inte bara är direkt olagliga utan också bryter mot de moraliska och juridiska principer som USA:s militärpersonal tränats att följa under hela sina karriärer. Charli Carpenter, statsvetarprofessor vid University of Massachusetts Amherst, påpekar för The Guardian att det finns historiska exempel på soldater som ifrågasatt, vägrat eller aktivt motarbetat order om krigsbrott.

Analytiker väntar massivt iranskt svar

Säkerhetspolitisk analytiker Jacob Kaarsbo på danska TV2 tror inte att USA och Iran hinner enas innan deadlinens utgång. Parterna befinner sig helt enkelt för långt ifrån varandra, och Iran upplever sig, paradoxalt nog mitt under hoten om total förstörelse, stå i en relativt stark position.

– Det kommer sannolikt leda till ett massivt iranskt svar, säger Kaarsbo.

Han pekar på att Iran kontrollerar både Hormuzsundet och Bab al-Mandebsundet, vilket ger landet möjlighet att pressa inte bara USA utan hela västvärlden genom att blockera oljeflöden. Det är ett trumfkort som gör att Teheran inte ser någon anledning att ge efter, enligt analysen.

Enligt Axios, som citerar en icke namngiven senior amerikansk tjänsteman, har USA redan genomfört attacker mot militära mål på den strategiskt viktiga iranska oljeön Kharg. Iranska medier rapporterar samtidigt om israeliska angrepp mot järnvägsbroar i städerna Kashan och Tabriz samt en tågstation i Mashhad. Iran har svarat med att varna grannländer om att "återhållsamheten är över".